I. Rättshistoriskt bibliotek

rb_0

Rättshistoriskt bibliotek är namnet på institutets monografiserie, som inleddes år 1962 med en faksimilutgåva av den svenske 1600-talsjuristen Johan Olofsson Stiernhööks latinska arbete De jure sveonum et gothorum vetusto (1672). Stiernhöök betraktas som något av den svenska rättshistoriens fader, varför det var naturligt att inleda publikationsverksamheten med en utgåva av hans framställning om svears och göters forna rätt. Institutets publikationer pryds med en medalj slagen med Stiernhöök i profil. Vid sidan av en rad källpublikationer såsom de medeltida lands- och stadslagarna och 1734 års lag samt rättshistoriska bibliografier, har Rättshistoriskt bibliotek framför allt kommit att ge utrymme åt publiceringen av svenska doktorsavhandlingar i rättshistoria.

RB 1-69 köps via Rönnells antikvariat.

RB 70- köps via Jure bokhandel.

RB 1

J. O. STIERNHÖÖK, De jure sveonum et gothorum vetusto. (1672). Reproduction phototypique precedée d’une notice par Sture Petrén. 1962. XVIII + 435 s. Hft. o. inb.

Faksimilutgåva av den första framställningen i svensk rättshistoria utförd på latin av Sveriges mest kände rättslärde under 1600-talet, Johan Olofsson Stiernhöök. Utgåvan inleds med ett förord av presidenten Sture Petrén.

RB 2

J. O. STIERNHÖÖK, Om svears och götars forna rätt. Översättning från det latinska originalet. 1981. XXVIII + 345 s.

RB 3

ERIK ANNERS, Hand wahre Hand. Studien zur Geschichte der germanischen Fahrnisverfolgung. 1952. 379 s. Hft.

I sin doktorsavhandling behandlar professor Anners den centrala förmögenhetsrättsliga frågan om lösöreklandret. Förf. undersöker växelspelet mellan Hand wahre Hand regeln, enligt vilken ägaren saknade vindikationsrätt mot tredje man, och regler, som ger ägare sådan rätt, antingen oinskränkt eller mot lösen. Framställningen utgår från rättsförhållandena i de medeltida skandinaviska och kontinentala rättsordningarna och föres fram till regleringen i 1734 års lag.

RB 4

IVAR NYLANDER, Das kirchliche Benefizialwesen Schwedens während des Mittelalters. Die Periode der Landschaftsrechte. 1953. 334 s. Hft.

Denna grundläggande undersökning inom den svenska kyrkorätten behandlar de kyrkliga institutionernas (utom klostrens) och ämbetenas förmögenhet och inkomster. Avhandlingen behandlar förhållandena fram till 1347.

RB 5

PER EDWIN WALLÉN, Die Klage gegen den Toten im nordgermanischen Recht. 1958. 343 s. Hft. Slutsåld.

I hela det germanska rättsområdet förekom processuella regler som möjliggjorde för en dråpare att inleda rättegång mot den han dräpt för att fria sig från ansvar. Professor Wallén redovisar i sin uppmärksammade doktorsavhandling hur det äldsta sanktionssystemet i den germanska rätten byggde huvudsakligen på nödvärn och självhämnd, vars processuella sida dödmansprocessen kan sägas vara.

RB 6

ÅKE HOLMBÄCK och ELIAS WESSÉN, Magnus Erikssons Landslag i nusvensk tolkning. 1962. LXIXL + 290 s. Hft. o. inb.

Professorerna Holmbäck och Wessén fullföljer med denna edition av Magnus Erikssons landslag den utgåva av de svenska landskapslagarna de utgivit 1933-46. Arbetet illustreras med färgplanscher ur landslagshandskrifter från 1400-talet.

RB 7

ÅKE HOLMBÄCK och ELIAS WESSÉN, Magnus Erikssons Stadslag i nusvensk tolkning. 1966. XCVII + 294 s. Hft. o. inb.

Med utgåvan av Magnus Erikssons stadslag avslutar professorerna Holmbäck och Wessén sin nusvenska utgåva av Sveriges medeltida lagar. Även i detta band har Wessén gjort översättningen och även den huvudsakliga delen av kommentaren. Den omfattande inledningen har två kapitel, ett om lagens text och handskrifter författat av Wessén och ett om lagens tillkomsthistoria författat av Holmbäck.

RB 8

LIZZIE CARLSSON, ”Jag giver dig min dotter”. Trolovning och äktenskap i den svenska kvinnans äldre historia. I. 1965. 326 s. Hft. Slutsåld.

I denna första redovisning av sina omfattande forskningar angående den äldsta svenska äktenskapsrätten har författarinnan givit en bred rätts- och kulturhistorisk skildring av äktenskapets ingående enligt medeltidslagarna och andra äldre källor.

RB 9

ARTHUR THOMSON, Otidigt sängelag. En rättshistorisk studie. [Mit deutscher Zusammenfassung.] 1966. XII + 240 s. Hft.

Med otidigt sängelag förstås alla föräktenskapliga förbindelser mellan sedermera gifta personer. Författaren redogör för och analyserar detta familjerättsliga institut från landskapslagarnas tid och fram till våra dagar.

RB 10

ERIK ANNERS, Humanitet och rationalism. Studier i upplysningstidens strafflagsreformer särskilt med hänsyn till Gustav III:s reformlagstiftning. 1965. 329 s. Hft.

I denna avhandling har professor Anners satt in Gustav iii:s straffrättsreform i ett internationellt sammanhang. Bakgrunden till de svenska reformerna ges dels genom en redovisning av upplysningstidens straffrättsteoretikers reformkrav, dels genom en undersökning av svensk rättspraxis 1736-1778 beträffande leuterationerna i hovrätter och i justitierevisionen.

RB 11

CARL STRANDBERG, Zur Frage des Veräusserungsverbotes im kirchlichen und weltlichen Recht des Mittelalters. 1967. 226 s. Hft.

Bestämmelserna i de svenska medeltidslagarna om förbud för konungen att avsöndra kronojord utgör, jämte motsvarande stadganden i europeiska medeltida rättskällor, utgångspunkten för författarens avhandling vars huvudresultat blir att avsöndringsförbudet i svensk medeltida rätt inspirerats av kyrkan och utgör en reception av förbudsreglerna i den kanoniska rätten.

RB 12

GEORG J. V. ERICSSON, Den kanoniska rätten och äldre Västgötalagens kyrkobalk. En jämförande studie. 1967. XV+146 s. Hft.

Författaren gör i detta arbete en sammanställning mellan den kanoniska rättens regler och den äldre Västgötalagens kyrkobalk beträffande personrätt, sakrätt (i kanonistikens mening), processrätt och straffrätt.

RB 13

GÖSTA HASSELBERG, De karolinska kassationsakterna. [Mit deutscher Zusammenfassung.] 1968. xii+297 s. Hft.

Professor Hasselberg analyserar i denna avhandling två för det svenska enväldets uppkomst viktiga statsrättsliga aktstycken, nämligen förklaringen 19.12. 1682 angående Karl X Gustavs testamente och kassationsakten 14.3.1689. Avhandlingen skildrar dessa båda akters successiva framväxt och deras politiska syften.

RB 14

GÖSTA ÅQVIST, Frieden and Eidschwur. Studien zum mittelalterlichen germanischen Recht. 1968. XIIi+398 s. Hft.

Professor Åqvist tar i sin doktorsavhandling upp den svenska edsöres och fridslagstiftningen och gör den till föremål för en brett upplagt undersökning ur såväl formell som materiell synpunkt. Författaren redovisar forskningsläget i Sverige och utlandet och ställer därefter frågan vad begreppet edsöre står för. Lagstiftningen i materiellt avseende undersöker författaren beträffande hemfriden.

RB 15

Söderköpings lagbok 1387. Utgiven efter den medeltida handskriften och med en inledning av ELIAS WESSÉN. 1971. XXI+127 s. Hft.

I Schlyters edition av Magnus Erikssons stadslag lades den s.k.”Stockholms lagbok” från 1420-talet till grund för utgåvan i tron att den var den äldsta bevarade handskriften. Professor Wessén visar i inledningen till förevarande utgåva av ”Söderköpings lagbok” att denna är den äldsta bevarade stadslagen.

RB 16

JAN ARVID HELLSTRÖM, Biskop och landskapssamhälle i tidig svensk medeltid. 1971. XVI+422 s. Hft. Slutsåld. Författaren analyserar de rättsliga förhållandena i de medeltida lagarna och tar bl.a. upp frågorna rörande andlig doms rätt, biskopstillsättning och biskopsvigning. Avhandlingen visar hur den kyrkliga organisationen både i stort och i detaljer anknöt till redan befintliga administrativa enheter vid missionens början, främst tinget och lagmansinstitutionen.

RB 17

BENGT ANKARLOO, Trolldomsprocesserna i Sverige. [With an English summary.] 1971. 355 s. Hft. Slutsåld; se rb 36.

Denna avhandling behandlar inledningsvis den svenska trolldomsprocessen såväl i lagstiftning som i rättspraxis före de stora häxprocesserna 1668-1677. Därefter behandlas de stora processerna med början i Älvdalen i Dalarna 1668 och därefter i Norrland, Uppland och Stockholm 1676-1677. Processerna behandlas kronologiskt och systematiskt. Författaren tar också upp sociologiska aspekter på företeelsen.

RB 18

GUNNAR RUDSTEDT, Långholmen. Spinnhuset och fängelset under två sekler. 1972. VIII+286 s. Hft.

Detta intresseväckande arbete skildrar Långholmsanstaltens tillkomst och utveckling ur såväl straffrättshistorisk som fångvårdshistorisk synpunkt. Författaren skildrar utvecklingen fram till den år 1946 antagna lagen om verkställighet av frihetsstraff. Arbetet illustreras med ett omfattande delvis unikt bildmaterial.

RB 19

SIGNE CARLSSON, Nordisk rättshistorisk litteratur 1956-1965. En bibliografisk förteckning. 1972. 281 s. Hft.

Med denna tioårsbibliografi har förste bibliotekarien Signe Carlsson vid Lunds universitetsbibliotek i ett självständigt bibliografiskt arbete förtecknat nära 2.000 rättshistoriska titlar såväl systematiskt som med ett register. Arbetet utgör en viktig handbok inte bara för den rättshistoriske forskaren.

RB 20

LIZZIE CARLSSON, ”Jag giver dig min dotter”. Trolovning och äktenskap i den svenska kvinnans äldre historia. II. 1972. 330 s. Hft.

Författarinnan tar i denna andra del av sitt arbete till sin uppgift att ge en historisk framställning av den kanoniska äktenskapsrättens inträngande i Sverige. Avhandlingen består av två avdelningar. Den första redovisar formerna för äktenskapets ingående medan den andra behandlar barnet och dopet.

RB 21

HANS PETERSSON, Morgongåvoinstitutet i Sverige under tiden fram till omkring 1734 års lag. [Mit deutscher Zusammenfassung.] 1973. 512 s. Hft.

Författaren behandlar ett rättsinstitut, som ur historisk synvinkel är intressant framför allt för förståelsen av de besuttna klassernas godsförhållanden och godspolitik. Men denna institutmonografi tar också upp explicit rättshistoriska frågor exempelvis om morgongåvans ursprung, innebörd, storlek och tidpunkten för givandet. Författaren har koncentrerat sig på det omfattande svenska källmaterialet, vilket redovisats i en avslutande kasuistik.

RB 22

INGMAR BROHED, Stat Religion Kyrka. Ett problemkomplex i svensk akademisk undervisning under 1700-talet. [Mit deutscher Zusammenfassung.] 1973. 381 s. Hft.

Denna kyrkorättsliga avhandling behandlar ett ämne med aspekter i skilda vetenskapliga discipliner. Författaren har tagit som ämne för sitt arbete den akademiska undervisningens behandling av frågorna rörande stat, religion och kyrka i 1700-talets Uppsala, Lund och Åbo. Han klarlägger det inflytande, som främst det tyska naturrättsliga tänkandet utövat på svensk statslära och kyrkorättsdoktrin.

RB 23

CARL AXEL EKBOM, Viennetionde och hundaresindelning. Studier rörande Sveriges äldsta politiska indelning. [With an English summary.] 1974. XI+335 s. Hft.

Viennetionde eller sexårsgärden var en påvlig uppbörd som utgick ur kyrkornas samtliga inkomster. Förf. drar med hjälp av bevarade taxeringslängder från 1300 talets första hälft ut uppgifter om vår äldsta politiska indelning, om ledungs organisationen m.m. Jfr rb 27.

RB 24

KJELL Å. MODÉER, Gerichtsbarkeiten der schwedischen Krone im deutschen Reichsterritorium. I. Voraussetzungen and Aufbau 1630 – 1657. 1975. XVI+501 s. Hft.

De rättsliga förhållandena under åren 1630-1657 i Pommern, Wismar och Bremen Verden, d.v.s. de territorier i det tyska kejsardömet som Sverige tillades som provinser i den Westfaliska freden 1648, är ämnet för denna doktorsavhandling. Svenskarnas rättspolitik och ingrepp i den tyska rättsutvecklingen under tiden före 1648, bl.a. vid fredsförhandlingarna rörande det Sverige tillerkända appellationsprivilegiet behandlas. Därefter upptages konsolideringen av rättsförhållandena i de svenska provinserna under tiden 1648-1657.

RB 25

GÖRAN INGER, Institutet ”insättande på bekännelse” i svensk processrättshistoria. [Mit deutscher Zusammenfassung.] 1976. 228 s. Hft.

Professor Inger har i denna avhandling behandlat ett av de mörka kapitlen i svensk processrättshistoria. Författaren tar här upp tre processuella institut till föremål för särskild undersökning, nämligen absolutio ab instantia, insättande på bekännelse och användningen av svårare fängelse. Arbetet är samtidigt ett bidrag till den legala bevisteorins historia och till frågan om fängelsernas inrättning och fångvårdens uppgifter under 1700 och 1800-talen.

RB 26

GÖRAN INGER, Das Geständnis in der schwedischen Prozessrechtsgeschichte. I. Bis zur Gründung des Svea Hofgerichts 1614. 1976. 268 s. Hft.

Professor Ingers forskningsprojekt om erkännandet i svensk processrättshistoria spänner från medeltiden och fram till slutet av 1800-talet, då rättspraxis accepterade en fri bevisprövning. Denna första del av arbetet skildrar utvecklingen fram till inrättandet av Svea hovrätt 1614. Målet för denna undersökning är att visa i vilken utsträckning erkännandet har stått under inflytande av den romersk kanoniska och senare den tysk romerska rätten och hur religiösa tankar gjort nedslag i erkännandets svenska utveckling under denna tid.

RB 27

CARL AXEL EKBOM, Viennetionden i Norge. [With an English summary.] 1976. 156 s. Hft.

Författaren redovisar i denna undersökning om viennetionden i Norge en taxering av åkerjorden i Norge med hjälp av källmaterial från 1100- och 1200-talen. Jfr RB 23.

RB 28

CARL AXEL EKBOM, Ledung och tidig jordtaxering i Danmark.Studier i Nordens äldsta administrativa indelning. [With an English summary.] Lund 1979. VIII + 224 s. Hft.

Med denna volym fortsätter författaren sina undersökningar med att söka fastslå dels huruvida ledungen i Danmark var organiserad på samma sätt som i Sverige och Norge dels också vilka slutsatser som kan dras av tillgängligt forskningsmaterial från Danmark.

RB 29

CLAES PETERSON, Peter the Great’s Administrative and Judicial Reforms: Swedish Antecedents and the Process of Reception. Lund 1979. XII+448 s. Hft.

Syftet med denna studie är att undersöka förutsättningarna för de administrativa och rättsliga reformer som genomfördes i Ryssland 1715-1722 och speciellt det inflytande svenskt förvaltningssystem och svensk lag hade på dessa reformer. Ett av de viktigare resultaten av studien utvisar att reformerna i betydligt högre grad än tidigare antagits vilade direkt på svenska förebilder inte bara beträffande den yttre strukturen utan också myndigheternas inre organisation och arbetssätt.

RB 30

SIGNE CARLSSON, Nordisk rättshistorisk litteratur 1966 -1975. En bibliografisk förteckning. Lund 1980. XII+454 s. Hft.

En direkt fortsättning på Signe Carlssons föregående tioårsbibliografi (se rb 19), redigerad enligt samma principer och med det viktiga tillägget att också maskinskrivna och stencilerade arbeten registrerats så långt detta varit möjligt och att avdelningen lokalhistoria utvidgats.

RB 31

ERLAND HJÄRNE, Land och ledung. Ur Erland Hjärnes historiska författarskap utgivet av Gösta Åqvist. Del. 1. Lund 1980. VIII+381 s. Hft.

Boken innefattar en samlad utgåva av Erland Hjärnes arbeten inför en professorstillsättning 1928 och utgör, tillsammans med band 32, ett väsentligt rättshistoriskt bidrag på det nordiska planet. Del 1 innehåller fyra arbeten; I. Bjärköarätt och ledungsrätt, II. Worthæld, III. Tolft och hundare och IV. Alfheimar. Dessutom innehåller boken, förutom ett förord av Gösta Åqvist, en artikel om Erland Hjärne av Gösta Hasselberg samt Hjärnes eget förord.

RB 32

ERLAND HJÄRNE, Land och ledung. Ur Erland Hjärnes historiska författarskap utgivet av Gösta Åqvist. Del. 2. Lund 1981. VIII+402 s. Hft. Jfr RB 31. Del 2 innehåller följande arbeten: v. Pokkabot och fullrättsbot. Studier i ståndssamhällets och bötessystemets äldre historia i Norden, VI. Norska ledungsflottans skeppstal och VII. Svearna enligt Tacitus.

RB 33

ROLF NYGREN, Subordination och enskild integritet. Studier kring ett militärt rättssäkerhetskomplex. [Mit deutscher Zusammenfassung.] Lund 1981. XVII+445 s. Hft.

Professor Nygrens arbete ägnas åt spänningsförhållandet mellan militärstraffrättens subordinationskrav och den lydandes intresse av och rätt till säkerhet och integritet. Temat behandlas utifrån ett rättshistoriskt långtidsperspektiv, varvid målet blir att både söka beskriva och framför allt förklara orsakerna bakom uppkomsten och utvecklingen av de militärstraffrättsliga föreställningar som betraktade soldater och underlydande i allmänhet som viljelösa redskap i förmäns händer. Enligt författaren var åtminstone 1900-talets storskaliga krigsförbrytelser delvis en konsekvens av dessa lärors accepterande.

RB 34

CARL AXEL EKBOM, Attungstal och mantal. Studier i svensk jordtaxering. [With an English summary.] Stockholm 1981. 144 s. Hft.

I sitt arbete från 1974 pekade författaren på de tydliga likheter som kunde konstateras mellan det uppskattade antalet attungar på Gotland och det antal mantal som ön tilldelats vid 1568 års jordtaxeringar. I detta arbete fortsätter författaren sina observationer till Sveriges övriga landskap med syfte att fastställa huruvida ett liknande samband mellan dessa två beskattningssystem det gamla attungstalet från vikingatiden och mantalsuppskattningen från 1568 kan spåras också i dessa landskap.

RB 35

IVAR SETH, Överheten och svärdet. Dödsstraffdebatten i Sverige 1809-1974. Utgiven av Stig Jägerskiöld och med efterskrift av Alvar Nelson. Norrtälje 1984. 343 s. Hft. o. inb.

Vid sin död 31.7.1977 var fil dr Ivar Seth sysselsatt med att fullborda sitt stort upplagda verk om dödsstraffet i Sverige. Hans arbete var i första hand avsett att behandla debatten i vårt land om dödsstraffets berättigande eller avskaffande. Efter Ivar Seths frånfälle överlämnade arvingarna manuskript och anteckningar till Olinska stiftelsen som beslöt att utge hans verk i här föreliggande, av professor Stig Jägerskiöld redigerade och kompletterade skick. I en efterskrift gör professor Alvar Nelson en skildring och analys av den senaste tidens utveckling.

RB 36

BENGT ANKARLOO, Trolldomsprocesserna i Sverige. [With an English summary.] Andra uppl. med efterskrift. Lund 1984. 361 s. Inb.

Denna nya upplaga är ett omtryck av den ursprungliga texten utan ändringar (jfr rb 17). Boken återspeglar det forskningsläge som förelåg mot 60-talets mitt och som i allt väsentligt etablerats redan vid sekelskiftet. Nya ansatser till socialhistoriska och hermeneutiska angreppssätt fick sitt genombrott i den internationella häxforskningen först under 70-talet. De viktigaste resultaten av denna nya forskning redovisas i en efterskrift till denna volym. (Se även band 13 i serien Rättshistoriska studier.)

RB 37

SVERIGES RIKES LAG, Gillad och Antagen på Riksdagen Åhr 1734. Till 250-årsdagen av lagens tillkomst. Efter den första i antikva tryckta upplagan av år 1780. Med inledning av Stig Jägerskiöld, Kring tillkomsten av 1734 års lag. [Faksimile.] Lund 1984. XXVIII+398 s. Hft.

RB 38

CHRISTER WINBERG, Grenverket. Studier rörande jord, släktskapssystem och ståndsprivilegier. [With an English summary.] Lund 1985. XII+258 s. Hft. o. inb.

I detta arbete tar Christer Winberg upp förvandlingen av det gamla, feodala ägandets grenverk av rättigheter till ett modernt, absolut och enhetligt jordägande och denna förändrings betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Förf. utgår från den romerska rättens uppspaltning av äganderätten i tre nivåer: rätten till jordens avkastning, rätten att bruka jorden utan annans inblandning och rätten att avhända sig jorden fritt. Han inriktar sitt intresse på förändringar i nivå tre. Undersökningarna kretsar kring ätten och jorden, förekomsten av feodala egendomsformer och övergången till ett modernt jordägande. Ett grundmotiv i framställningen är förhållandet individ kollektiv. Därjämte behandlas till synes perifera företeelser som bakarv, preskriptionstider, morgongåvor m.m.

RB 39

STEN CLAËSON, Häradshövdingeämbetet i senmedeltidens och Gustav Vasas Sverige. [With an English summary.] Lund 1987. 300 s. Inb.

Författaren behandlar i sin avhandling häradshövdingeämbetet under medeltid och 1500-tal ur en mångfald olika aspekter såsom rekrytering och tillsättning av häradshövdingar, deras jordägande och sociala bakgrund, inkomster och förmåner, tingstider och tingsplatser samt häradsmenighetens medverkan vid tingen.

RB 40

JAN OLOF SUNDELL, Tysk påverkan på svensk civilrättsdoktrin 1870-1914. [Mit deutscher Zusammenfassung.] Lund 1987. 382 s. Inb.

Den centrala delen av denna doktorsavhandling består av en studie av åtta framstående, svenska rättsvetenskapsmän, deras bildningsväg fram till disputationen och en genomgång av deras doktorsavhandlingar. Syftet är att studera hur deras juridiska tänkande formats och hur detta tänkande kommit till uttryck i doktorsavhandlingarna. Författaren söker påvisa att dessa svenska rättslärde influerats av vetenskapliga uppfattningar hämtade från tysk jurisprudens och även övertagit den rättsdogmatiska metoden vad gäller analysen av civilrätten.

RB 41

ELSA SJÖHOLM, Sveriges medeltidslagar. Europeisk rättstradition i politisk omvandling. Lund 1988. 331 s. Inb.

En huvuduppgift i Elsa Sjöholms arbete är användandet av den högmedeltida svenska lagstiftningen som källa till tolkningen av det politiska skeendet under denna tid. Lagarna lämnar, likt kvarlevor från tiden för sin tillkomst, vittnesbörd om då härskande samhälleliga maktstrukturer. Med denna källsyn står lagarna som maktinstrument i centrum för forskningen. Därmed följer också en radikal omvärdering av äldre teorier rörande lagarnas tillkomst.

RB 42

ERIK ANNERS, Från lagtolkning till lagstiftning. Högsta Domstolen och godtrosförvärven. Utgiven till Högsta domstolens 200 årsjubileum. Lund 1989. 214 s. Inb.

Högsta domstolen har på centrala rättsområden gjort nyskapande och avgörande insatser i svensk rättsutveckling. Ofta har dessa insatser haft karaktär av nybildning av rättsregler till utfyllnad av de i lag stadgade. Ett exempel på hur HD genom nyinriktad praxis genombrutit reglerna i 1734 års lag utgör godtrosförvärvets historia. Genom sin avgörande insats i rättstillämpningen vid mitten av 1800-talet upptog HD det extensive godtrosförvärvet av stulet gods i svensk rätt. På grund av HD:s auktoritet kom denna ståndpunkt att envist försvaras av domstolarna trots att politiska krafter verkade för den urgamla oinskränkta vindikationsrätten till stulet gods i 1734 års lag. Avsikten med professor Anners arbete är i första hand att klarlägga utvecklingen beträffande vindikationsrätten till stulet gods från 1734 års lag till 1986 års lag om godtrosförvärv av lösöre.

RB 43

GÖSTA ÅQVIST, Kungen och rätten. Studier till uppkomsten och den tidigare utvecklingen av kungens lagstiftningsmakt och domsrätt under medeltiden. [Mit deutscher Zusammenfassung.] Lund 1989. XII+373 s. Inb.

Den undersökning, som här under titeln Kungen och rätten framläggs, utgör ett försök att klarlägga uppkomsten och den första utvecklingen av den svenske kungens lagstiftningsmakt och domsrätt, liksom att också följa dessa befogenheters vidare förändringar fram till den s.k. senare landslagen. I undersökningen görs en klar åtskillnad mellan dessa två funktioner, den kungliga lagstiftningsmakten och den kungliga domsmakten, och författaren ifrågasätter den ofta framförda åsikten att de båda funktionerna förutsatte eller var beroende av varandra. Det kungliga ingripandet i lagstiftningen skedde mycket trevande och först genom Alsnö stadga och särskilt Skänninge stadga utbildades de allmänna linjerna för kungens lagstiftning. Under det kungliga domsinflytandet behandlar förf. också utvecklingen av det svenska nämndinflytandet från en lokal, administrativ indelning till en verklig domstol. Utblickar görs även över kontinental och engelsk rätt.

RB 44

MARIE SANDSTRÖM, Die Herrschaft der Rechtswissenschaft. Lund 1989. XIV + 281 s. Inb.

Avhandlingen behandlar en period i Uppsala universitets juridiska fakultets historia, som med rätta kunde kallas den vetenskapliga jurisprudensens era. Under denna period, närmast före och efter 1840-41 års Riksdag, pågick en kamp mellan två fraktioner, två oförenliga åsikter rörande den juridiska utbildningen, som egentligen gällde frågan huruvida rättsvetenskapen, bedömd på sina vetenskapliga meriter, var kapabel att fylla en funktion som normgivare i samhället med däremot svarande krav på utbildningens standard. Syftet med denna studie är att fastställa de filosofiska förutsättningarna för en sådan emanciperad rättsvetenskap och de historiska betingelser under vilken dessa skulle uppfyllas.

RB 45

LENNART GRÖNBERG, Nordisk rättshistorisk litteratur 1976 – 1980. En bibliografisk förteckning. Lund 1991. XII + 333 s. Inb.

F.d. överbibliotekarien Lennart Grönberg fortsätter här de rättshistoriska bibliografierna under användande av samma redaktionella utformning som introducerades av Signe Carlsson (se RB 19 och 30).

RB 46

LARS BJÖRNE, Nordisk rättskällelära. Studier i rättskälleläran på 1800 talet. [Mit deutscher Zusammenfassung.] Lund 1991. XII+255 s. Inb.

Boken innehåller en mycket noggrann genomgång av nordiska juristers ställningstagande till rättskällefrågorna under 1800-talet. Författaren inskränker sig till den rättskällelära som framförts i den juridiska litteraturen. Den av domstolarna faktiskt använda rättskälleläran eller rättskälleläran i lagstiftningen har inte undersökts. Tyngdpunkten vilar på explicita uttalanden om rättskällorna medan endast undantagsvis undersökts vilka rättskällor man i realiteten använt sig av. Framställningen pekar också framåt i tiden genom att författaren diskuterar frågan huruvida modern rättskällelära skiljer sig från den s.k. traditionella rättskälleläran.

RB 47

JAN SUNDIN, För Gud, Staten och Folket. Brott och rättskipning i Sverige 1600-1840. [With an English summary.] Lund 1992. XII 512 s. Inb.

Jan Sundins syfte med detta stora arbete är att ge en översiktlig bild av den lokala rättvisan och dess aktörer i det förindustriella Sverige från början av 1600-talet till mitten av 1800- talet. En huvudfråga är hur brottmålens struktur förändrades och hur de hanterades i de lokala domstolarna. Författaren analyserar också rättssystemets omvandling i samspel med samhällsförändringen i övrigt och vill förmedla bilder av människornas vardag.

RB 48

PÄR FROHNERT, Kronans skatter och bondens bröd. Den lokala förvaltningen och böndema i Sverige 1719-1775. [With an English summary.] Lund 1993. XVI + 373 s. Inb.

Denna avhandling, som tillkommit inom ramen för projektet Centralmakt och lokalsamhälle, behandlar dels relationen/interaktionen stat allmoge i det lokala praktiska arbetet, konflikt eller samförstånd, dels framväxten, karaktären och graden av byråkratin i den lokala förvaltningen.

RB 49

RUDOLF THUNANDER, Hovrätt i funktion. Göta hovrätt och brottmålen 1635-1699. [With an English summary.] Lund 1993. XII+305 s. Inb.

Ur Göta hovrätts unika källmaterial på straffrättens område under 1600-talet har Rudolf Thunander hämtat materialet till sin doktorsavhandling. Dess syfte är att belysa och besvara en rad frågor om stormaktstidens rättskipning. Till skillnad från mera traditionellt rättshistoriskt material i form av lagar, prejudikat etc. används källor där tillämpningen speglas, såsom resolutioner, insända domar från underrätterna, hovrättens egna domböcker, protokoll och annat material i anslutning till enskilda domar. Författaren vill se i vad mån rätten i praktiken kan sägas ha varit ett statens medel att disciplinera medborgarna med avskräckande straff eller om den fungerat i relation till rättsmedvetandet med öppnare kommunikationer. Däremot avstår författaren från att analysera brottsutvecklingen som sådan.

RB 50

GÖRAN INGER, Erkännandet i svensk processrättshistoria. II. 1614-1948. [Mit deutscher Zusammenfassung.] Lund 1994. XII+389 s. Inb.

Arbetet är en uppföljning av författarens tidigare undersökning av erkännandet i romerskkanonisk, tyskromersk och svensk processrätt fram till 1614 (se rb 26). Även i föreliggande arbete har författaren undersökt den svenska processrättsliga utvecklingen mot bakgrund av den processrättsliga utvecklingen på kontinenten och har därvid konstaterat, att man i Sverige recipierade den legala bevisteorin i en något modifierad form, vilken lagfästes i 1734 års lag. På kontinenten började man under bl.a. påverkan från den franska lagstiftningen kräva en övergång till fri bevisprövning på 1800-talet. Med lagstiftningen 1877 övergick man definitivt till den fria bevisprövningen. Härigenom blev erkännandet ett bevismedel bland alla andra. I Sverige började man tillämpa den fria bevisprövningen i viss omfattning redan från 1800-talets mitt men definitivt genomfördes den inte förrän på 1940-talet. Även i föreliggande undersökning har författaren undersökt i vad mån tidens religiösa uppfattning bidragit till värderingen av erkännandet som bevismedel. Boken är försedd med en utförlig sammanfattning (47 s.) på tyska.

RB 51

GABRIELA BJARNE LARSSON, Stadgelagstiftning i senmedeltidens Sverige. [Mit deutscher Zusammenfassung.] Lund 1994. XII + 243 s. Inb.

Ämnet för denna doktorsavhandling är samtliga bevarade medeltida stadgor från 1350 till 1500, vilka kronologiskt och systematiskt genomgås både i formellt och innehållsligt hänseende. Syftet med studien är att undersöka hur kungamakten å ena sidan och högfrälset å den andra använder sig av stadgelagstiftningen som medel att uppnå politisk och ekonomisk makt. Samtidigt analyseras också samma lagstiftnings konsekvenser för bönderna. Stadgorna ses som avtal mellan kungamakten och högadeln. De ses också som redskap till att begränsa maktkampen, för att reglera rättigheter och skyldigheter samt för att fördela resurser. Den faktaspäckade avhandlingen innehåller också jämförelser med grannländernas rättssystem, processordningens framväxt, landbosystemets växlande utformning m.m.

RB 52

LARS BJÖRNE, Patrioter och institutionalister. Den nordiska rättsvetenskapens historia. I. Lund 1995. XVI + 444 s. Inb.

Boken är första delen i ett stort upplagt verk, planerat i fyra delar, om den nordiska rättsvetenskapens historia. Norden behandlas huvudsakligen i två parallella skildringar, dels Sverige-Finland, dels Danmark-Norge-Island. Av begreppen i titeln åsyftar patrioter de författare som i rudbeckiansk anda gjorde gällande att deras nationella rätt var urgammal, medan institutionalisterna använde den romerska rättens begrepp institution som ett schema vari den nationella rätten inpassades. Framställningen behandlar från 1500- talet fram till 1815 den praktiska juridikens och rättsvetenskapens framväxt. Särskild vikt ägnas för Sveriges del åt de många akademiska avhandlingarna, dissertationes. Boken avslutas med en omfattande serie korta biografier över nordiska jurister under deras aktuella perioder.

RB 53

MARTIN BERGMAN, Dödsstraffet, kyrkan och staten i Sverige från 1700-tal till 1900-tal. Lund 1996. XII + 262 s. Inb.

Boken är en avhandling i kyrkohistoria för teol. dr-examen. Den består av två delar, varav den första behandlar dödsstraffsdebatten, lagstiftningen och tillämpningen. Utgångspunkten är Gustaf III:s barnamordsplakat 1778, inspirerat av upplysningsfilosofen Beccaria. Den andra delen behandlar beredelsen av dödsdömda till döden, en kyrklig uppgift, där avrättningen ej ansågs kunna verkställas, förrän den dömde insett sin skuld. Bland de behandlade fallen förekommer ett stort antal kända namn från Eric Brahe på 1700- talet till rånmördaren Ander.

RB 54

HEIKKI PIHLAJAMÄKI, Evidence, Crime and the Legal Profession. The Emergence of Free Evaluation in the Finnish Nineteenth Century Criminal Procedure. Lund 1997. X + 284 s. Inb.

Tema för avhandlingen som försvarades för juris doktorsgraden vid Helsingfors universitet 1996 är bevisteoretiska förändringar i straffprocessen i Finland under 1800-talet, från formell till fri bevisprövnig. Författaren redogör för den processuella utvecklingen från äldre tid såväl i Norden som i utlandet och använder sig därvid såväl av nordisk som utländsk och särskilt anglosaxisk och fransk litteratur. Han ser på bevisrättens utveckling utifrån utformningen av samhällets styrelsesätt och kommer också in på domarens ställning i processen. Boken utgör ett intressant komplement till professor Göran Ingers forskning rörande svensk och utländsk processrättshistoria (se rb 26 och 50).

RB 55

KATARINA ALEXIUS, Politisk yttrandefrihet. En studie i lagstiftning och praxis under demokratins genombrottstid. Lund 1997. XVI+ 394 s. Inb.

Det övergripande syftet med doktorsavhandlingen, anger författaren, är att fastställa vilka straffrättsliga inskränkningar som fanns i den politiska yttrandefriheten i Sverige under slutet av 1800-talet och fram till den politiska demokratiseringens fullbordan genom 1918-1921 års författningsreform. Arbetet är strukturerat kring ett antal lagrum i dels 1864 års strafflag, dels 1812 års tryckfrihetsförordning. Med politisk yttrandefrihet menas frihet att framföra synpunkter på det statsrättsliga systemet och dettas representanter. Som straffrättsliga inskränkningar i den politiska yttrandefriheten räknas straffbud som skyddade objekt av nyssnämnd art mot yttrandefrihetsrättsliga angrepp, exempelvis brottstyper som samhällsfarlig ryktesspridning, uppviglingsbrott, förargelseväckande beteende, smädelse mot främmande makt, kungen, riksdagen eller ämbetsman. En stor del av studien har ägnats åt uppviglingsbrottet; den s.k. munkorgslagen var den mest uppmärksammade yttrandefrihetskränkningen under den tidsperiodsom avhandlingen omfattar.

RB 56

MATS KUMLIEN, Uppfostran och straff. Studier kring 1902 års lagstiftning om reaktioner mot ungdomsbrott. Lund 1997. XII + 396 s. Inb.

Skall ungdomsbrottslingar i de övre tonåren straffas eller vårdas? 1990-talets rättspolitiska debatt i frågan har präglats inte bara av spekulationer om framtiden utan också av återblickande perspektiv. Debatten har kretsat kring motsatspar som humanitet-repression, behandlingstanke-klassisk straffrätt, statsintervention-liberal rättsstat. Diskussionen har visat att politiska värden påverkar kriminalpolitiken men också det omvända, att kriminalpolitiken kan fungera som verktyg för att tydliggöra och befästa politiska värden. En systematisk rättshistorisk undersökning av upprinnelsen till 1900-talets rättsliga dualism beträffande samhällets reaktioner mot ungdomsbrott har saknats. Föreliggande arbete analyserar ur ett historiskt komparativt perspektiv den idé och laghistoriska bakgrunden till vår egen tids rättspolitiska debatt i ämnet. Boken utgör en omarbetad och utvidgad version av författarens doktorsavhandling från 1994.

RB 57

MARIA ÅGREN, Att hävda sin rätt. Synen på jordägandet i 1600-talets Sverige, speglad i institutet urminnes hävd. [With an English summary.] Lund 1997. 341 s. Inb.

I boken diskuterar författaren möjligheten att vinna äganderätt till jord enbart genom att hänvisa till att ingen längre känner till hur jordinnehavet uppstått. Detta rättsanspråk, som kallas urminnes hävd, var under 1600- talet fortfarande mycket starkt, men kom kring sekelskiftet 1700 att försvagas. Vad var förklaringen till hävdens tidigare starka ställning och varför blev den så småningom en rättslig ”relikt”? Med utgångspunkt i dessa båda övergripande frågor analyserar förf. en rad centrala förändringsprocesser i det dåtida Sverige, såsom hur rättsapparaten gradvis frigjorde sig från sitt beroende av lokalsamhället, hur nedlagt arbete delvis kom att omvärderas och hur den skriftlästa kunskapen långsamt kom att tränga ut betydelsen av en muntligt traderad och minnesbaserad kunskap. Analysen mynnar ut i en stark betoning av hur viktigt det var i den dåtida kulturen att med stor tydlighet hävda sin rätt.

RB 58

LARS BJÖRNE, Brytningstiden. Den nordiska rättsvetenskapens historia. II. 1815-1870. Lund 1998. XIV + 522 s. Inb.

Boken är andra delen av författarens omfattande framställning av den nordiska rättsvetenskapens historia från 1500-talet till mitten av 1900-talet (jfr rb 52). I den nu utkomna delen behandlas den period, som också kunde kallas Ørsteds och Savignys tid, då den nordiska juridiken med Danmark som föregångsland kraftigt utvecklades genom utländska impulser från främst Tyskland. Den juridiska litteraturen behandlas landvis börjande med Danmark, medan bokens andra huvuddel belyser de centrala dragen i den nordiska rättsvetenskapens utveckling genom att analysera vissa problem och frågeställningar, bl.a. rättssystematiken, rättskälle- och lagtolkningsläran, äganderättsbegreppets utveckling, debatten om dödsstraffet och övergången från den legala bevisteorin till den fria bevisprövningen. Även denna del avslutas med en samling korta juristbiografier.

RB 59

PER NILSÉN, Att ”stoppa munnen till på bespottare”. Den akademiska undervisningen i svensk statsrätt under frihetstiden. 2001. XIV+460 s.

I avhandlingen undersöks undervisningens dagspolitiskt betingade upphov och de diskussioner som fördes i råd och ständer om det önskvärda i att undersåtarna bibringades sunda kunskaper om landets författning samtidigt som det faktiska innehållet i undervisningen studeras ur ett idéhistoriskt perspektiv. Samtliga universitet inom det dåvarande Sveriges gränser har uppmärksammats: Uppsala, Åbo, Lund och det i den svenska maktsfärens periferi liggande universitetet i Greifswald. Vad beträffar det statsrättsliga stoffets behandling i föreläsningar men också ur en mera vid synvinkel konstateras ett mycket starkt beroende av tysk-romersk idétradition. Vidare framhåller författaren det starka förnekandet från svensk sida av detta beroende, ofta beledsagat av nationella övertoner och lovprisandet av den specifikt ”svenska friheten”.

RB 60

LARS BJÖRNE, Den konstruktiva riktningen. Den nordiska rättsvetenskapens historia. III. 1871-1910, Lund 2002. ca 550 s. Inb.

Den tredje delen av författarens framställning av den nordiska rättsvetenskapens historia behandlar den tid för omkring ett sekel sedan, då den tyska konstruktiva riktningen (”begreppsjurisprudensen”) var dominerande i Norden. Efter de litteraturhistoriska avsnitten inleds bokens andra huvuddel med diskussionen om den rätta juridiska metoden, främst mellan danska och norska rättsvetenskapsmän. Liksom i tidigare delar analyseras också rättssystematikens samt rättskälle- och lagtolkningslärans utveckling. Författaren undersöker vidare debatten om vilje- och tillitsteorins för- och nackdelar, striden mellan den klassiska och den sociologiska straffrättsskolan, den statsrättsliga positivismens betydelse i Norden samt den rättshistoriska forskningens utveckling genom hela 1800-talet. Även denna del innehåller en samling korta juristbiografier samt litteraturförteckning och personregister.

RB 61

BO RUTHSTRÖM, Land och fæ. Strukturellt-rättsfilologiska studier i fornnordiskt lagspråk.Lund 2003. XIV + 201 s. Inb.

I sin undersökning inventerar författaren beståndet av beteckningar för egendom i allmänhet och för mobil och immobil egendom i de regionala medeltida nordiska lagarna. Materialet analyseras språkgeografiskt med avsikten att skapa en relativ termkronologi. En grovanalys visar att fé/fæ för egendom i allmänhet och land för immobil egendom var de äldsta beteckningarna. En serie utbyten av beteckningarna började i söder, troligen i Danmark. En rekonstruktion av den förmedeltida terminologin visar att ett strukturskifte ägde rum i början av medeltiden. Den konventionell, ursprungligen romerskrättsliga indelningen av egendom i lös och fast finner inte något stöd i den äldsta nordiska terminologin. Denna utgör enbart av fé för egendom i allmänhet och land för något som kan visas vara mark för odling eller bete. Strukturskiftet och möjligen även de successiva termutbytena orsakades av den kristna kyrkans etablering i Norden. När kyrkans representanter upprättade gåvobrev åt människor som ville skänka egendom till kyrkan, översatte de troligen text från kyrkans språk, latin, till folkspråket.

RB 62

LARS BJÖRNE, Realism och skandinavisk realism. Den nordiska rättsvetenskapens historia.IV. Stockholm 2007. XVI + 732 s. Inb.

Med denna fjärde del avslutar Lars Björne sitt 1991 påbörjade forskningsprojekt Den nordiska rättsvetenskapens historia. I denna sista del behandlar författaren perioden 1911-1950. På samma sätt som i verkets tidigare delar går författaren igenom utvecklingen av den rättsvetenskapliga litteraturen i de nordiska länderna under den angivna perioden. Björne har valt att ge volymen titeln Realism och skandinavisk realism. Framställningen (kap. I) börjar med en kort översikt över periodens nordiska historia med tyngdpunkt på de juridiska fakulteternas och juristutbildningens utveckling. Därefter följer i kapitel II en redogörelse för de nordiska ländernas juridiska litteraturhistoria. Den vetenskapshistoriska delen (kap. III) inleds med ett långt huvudavsnitt som kan hänföras till den allmänna rättsläran. Det första huvudavsnittet i detta kapitel ägnas den traditionella realism som sedan periodens början var dominerande i Danmark och Norge. Därefter följer en presentation av Uppsalaskolan, den skandinaviska realismen.

RB 63

MARIE SANDSTRÖM, Rättsvetenskapens princip. Till frågan om rättsvetenskapens värdelöshet och Friedrich Julius Stahls rättsinstitutslära. Stockholm 2004. 291 s. Inb.

Historiska skolan har en handfull män att tacka för sin unika position i rättens historia. Vid sidan av skolans upphovsman, Friedrich Carl von Savigny, framstår Friedrich Julius Stahl som dess främste ideolog. Stahls magnum opus Die Philosophie des Rechts nach geschichtlicher Ansicht, intar härvidlag en särställning. I Stahl arbete ges inte endast en genomgång av de filosofiska och juridiska förutsättningarna för den historiska metoden; en stor del av Stahls framställning ger en detaljerad beskrivning av vägen till dessa insikter. Istället för att framställa rättens filosofi såsom en summa av dogmatiska sanningar valde Stahl att beskriva rättens teoretiska element ur historisk synvinkel. I fokus för hans framställning hamnade därmed juristernas sökande efter rättsvetenskapens princip. Läsaren av Marie Sandströms bok får, med Stahl som vägvisare, följa jakten på rättsvetenskapens själ från antikens Grekland till 1800-talets Tyskland. Genom en analys av Ernst Viktor Nordlings uppsats Om res fungibiles och dermed sammanhängande ämnen (1867) visar Sandström att även den svenska doktrinen under 1800-talets senare del valde, helt i historiska skolans anda, att beskriva den svenska gällande rätten ur ett historiskt perspektiv. Nordlings resonemang erbjuder därvidlag en unik möjlighet att konkretisera Stahls beskrivning av rättsvetenskapens utveckling.

RB 64

MATS KUMLIEN, Continuity and Contract. Historical Perspectives on the Employee’s Duty of Obedience in Swedish Labour Law. Stockholm 2004. 394 s. Inb.

I Continuity and Contract behandlar författaren arbetsledningsrätten ur ett rättshistoriskt perspektiv. Med utgångspunkt i David Nehrmans Inledning Til Then Swenska Iurisprudentiam Civilem (1729) och 1734 års lag följer författaren utvecklingen fram till den moderna arbetsrättens genombrott på 1930-talet. Den svenska rättsutvecklingen peglas i utvecklingen i andra länder, främst Tyskland. Synen på förhållandet mellan det vi idag kallar arbetstagare och arbetsgivare, liksom regleringen av denna relation har under perioden genomgått stora förändringar, från den statusbetonade oh strikta regleringen mellan husbonde och legohjon, över det ”fria arbetsavtalet” under senare delen av 1800-talet till inträdet arbetsrättens kollektiva period vid 1900-talets början. Författaren visar att arbetsgivarens arbetsledningsrätt, trots dessa förändringar, hela iden utgjort en central del av den arbetsrättsliga regleringen, men att de rättsliga argument som använts för att förklara och motivera arbetsledningsrätten successivt förändrats.

RB 65

MAX LYLES, A Call for Scientific Purity: Axel Hägerström’s Critique of Legal Science. Stockholm 2006. 697 s. Inb.

Den svenske filosofen och professorn Axel Hägerström (1868-1939) har spelat en betydelsefull roll i rättsvetenskapens historia. Hans mål var att göra rättsvetenskapen – och därmed juridiken – vetenskaplig och objektiv. Tidigare hade religiösa och andra etiska föreställningar varit styrande. Hägerström bidrog i hög grad till att skilja rättsvetenskapen från religionen och moralen. Hans tankar blev grundläggande för den så kallade uppsalaskolan, som utgör Sveriges enda originella bidrag till rättsteoriens historia. I sin avhandling ”A Call for Scientific Purity: Axel Hägerstöm´s Critique of Legal Science” analyserar Max Lyles Hägerströms teorier om rätt, juridik och rättsvetenskap ur ett rättshistoriskt och filosofiskt perspektiv. Resultatet av denna systematiska analys är, bland annat, att tidigare forskningsresultat, som betonat Hägerströms sociologiska ansatser eller kritiserat rättsteorins politiska implikationer, sätts i fråga. Lyles framhäver i stället Hägerströms insatser som vetenskapsteoretiker och inordnar honom i den rättspositivistiska tradition som han så skarpt kritiserat. Hägerström förkastade nämligen inte rättspositivismen. Genom sin kritik ville han tvärtom stärka rättspositivismens vetenskaplighet.

RB 66

GABRIELA BJARNE LARSSON, Laga fång för medeltidens kvinnor och män. Skriftbruk, jordmarknader och monetarisering i Finnveden och Jämtland 1300-1500. Stockholm 2010. 307 s. Inb.

I alla tider har man i jordbrukssamhällen reglerat förvärv av fast egendom. Sedan länge har det även funnits marknadsplatser för sådana överlåtelser. Dessa mötesplatser har haft skiftande karaktär och formerna för omsättningen av jord har ständigt ändrats. I föreliggande undersökning har författaren tagit till sin uppgift att studera hur omsättningen av jord gick till i Sverige under perioden 1300-1500. I Magnus Erikssons landslag från 1300-talets mitt regleras fem former av lagenligt förvärv av jord, de s.k. laga fången, nämligen köp, arv, gåva, byte och pant. Det är undersökningen av dessa jordförvärvstyper som utgör kärnan i studien. Särskild uppmärksamhet ägnas betydelsen av skriftlighetens allt större utbredning från mitten av 1300-talet. Författaren för in sin undersökning i ett internationellt perspektiv genom att anknyta till den kartläggning av medeltida jordmarknader som utförts av västeuropeiska forskare. Resultatet blir en intresseväckande bild av hur monetarisering och omsättning av jord samspelade under ett dynamiskt skede av svensk historia.

RB 67

EVA LÖFGREN, Rummet och Rätten – Tingshus som föreställning, byggnad och rum i användning 1734-1970. Stockholm 2011, 639 s. Inb.

Den svenska domstolsorganisationen har under historiens gång genomgått stora förändringar och så har även uppfattningen skiftat om hur domstolsrummet skall utformas och fungera. Under tiden 1734-1970 gällde den ordningen att det var invånarna i härader och tingslag som själva skulle bekosta och underhålla sin egen domstolsbyggnad. I 1734 års lag fastställdes att tingshuset skulle rymma en sal så stor som krävdes och två kammare. Lagen gav i övrigt inga särskilda riktlinjer för hur bygget skulle utföras, utan häradsborna fick bygga efter eget huvud och förmåga. De c:a 350 tingshus som finns bevarade från den aktuella perioden har i den bebyggelse- och arkitekturhistoriska forskningen ägnats liten uppmärksamhet. Eva Löfgren, författaren till föreliggande arbete, har tagit till sin uppgift att undersöka tingshusets utformning med utgångspunkt från ett antaget samband mellan form och funktion. Efter att ha utrett frågan om hur tingshusen var tänkta att se ut i jämförelse med det faktiska resultatet, ägnar sig författaren åt frågor som vilka funktioner husen avsågs fylla, vilka de byggdes för och slutligen hur de sedan kom att användas. Uppmärksamheten ägnas även åt de sociala strukturer som kom till uttryck i tingshusets utformning och användning. Författaren har därvidlag valt en tvärvetenskaplig metodansats. De bebyggelse- och arkitekturhistoriska analyserna integreras med rättshistoriska aspekter, vilket ger en djupare förståelse av sambanden mellan domstolslokalens utformning och de rättsliga regleringarna. De vetenskapliga analyserna illustreras av ett rikt bildmaterial. Författaren sätter vidare in ämnet i ett internationellt forskningssammanhang, vilket ger intressanta perspektiv på den svenska utvecklingen. Studien både vidgar och fördjupar kunskapen om en viktig del av vår kulturhistoria inte minst dess rättskulturella sida.

RB 68

ANN-CHRISTINE PETERSSON HJELM, Fängelset som välfärdsbygge. Stockholm 2011. 386 s. Inb.

På liknande sätt som inom övriga samhällspolitiska områden kom fångvårdspolitiken efter 1930 att präglas av den vetenskapsberoende sociala ingenjörskonst som kännetecknade 1900-talets samhällsbygge. Med vetenskapliga metoder, inte minst sådana som hämtades från medicin och psykologi, trodde man sig kunna omforma brottslingen till en god och nyttig samhällsmedlem. Det var visserligen inte en ny tanke att fängelsestraffet kunde fungera som ett medel att förändra och förbättra delinkventen. Ny var däremot föreställningen att den intagne kunde förändras med hjälp av metoder som utvecklats av vetenskapen. I likhet med tanken att den obligatoriska skolan med tillämpning av pedagogisk vetenskap skulle förändras i grunden för att tjäna nya politiska och sociala syften, antog man att fångvården skulle kunna reformeras med hjälp av forskning. Man skulle skapa en fängelsemodell som motsvarade den svenska välfärdsstatens krav. Det var inte själva brottet som skulle stå i centrum för den kriminalpolitiska reaktionsmodellen, istället var det den resocialiserade behandlingen av brottslingen som skulle utgöra ledstjärnan. Denna kriminalpolitiska och laghistoriska undersökning tar till utgångspunkt tillkomsten av 1945 års verkställighetslag, som gav uttryck åt grundtankarna i välfärdssamhällets kriminalpolitik, och leder vidare till en empirisk studie av hur denna lag faktiskt kom att implementeras inom fångvården.

RB 69

GÖRAN B. NILSSON, Nytt ljus över Yngre Västgötalagen – Den bestickande teorin om en medeltida lagstiftningsprocess. Stockholm 2012. 293 s. Inb.

Under namnet Den Bestickande Teorin lanserar den västgötske modernhistorikern Göran B. Nilsson i Nytt ljus över Västgötalagen en helt ny syn på lagen och dess tillkomsthistoria. Båda har, alltifrån CJ Schlyters och H S Collins textutgåva 1827 och framåt, enligt författaren, varit föremål för en rad missförstånd och misstolkningar. Den fortfarande vanliga uppfattningen om lagens proveniens grundar sig på tre felaktiga antaganden. För det första har Yngre Västgötalagen , enligt denna traditionella uppfattning, färdigställts redan under 1290-talet och utgör endast ett ”omredigeringsarbete”, en ”bearbetning” eller ”omarbetning” av den Äldre Västgötalagen. Emot detta synsätt hävdar författaren att Yngre Västgötalagen såväl kvalitativt som kvantitativt var en radikal nyskapelse. Det långvariga lagstiftningsarbetet, troligen under ledningen av lagman och lagkommission, pågick dessutom både före och efter 1305. För det andra är det ett i historie- och rättshistorieforskningen vedertaget faktum att de s.k. Lydekini excerpter består av utdrag, dels ur Yngre lagen, dels ur andra västgötska lagtexter, vilka i huvudsak är okända och försvunna. Enligt Den Bestickande Teorin är Lydekini excerpter i verkligheten äldre än Yngre Västgötalagen. De innehåller i själva verket anteckningar om lagförslag som framlagts under lagkommissionens arbete. Minnesanteckningarna har troligen nedskrivits av klerken Laurentius. Lydekini excerpter har följaktligen döpts om till Laurentius bok. För det tredje är det en sedan Schlyters dagar etablerad sanning att den latinska text, som följer efter det juridiska innehållet i handskrift B 59 av Äldre Västgötalagen på Kungliga biblioteket i Stockholm, huvudsakligen är en översättning till latin av Yngre Västgötalagens kyrkobalk. Häremot konstaterar författaren att det rör sig om ett missförstånd. Aktstycket bör istället rubriceras som Latinbalken, eftersom det rör sig om Skarakyrkans mycket självständiga juridiska kanon. Utifrån dessa nya utgångspunkter presenterar Göran B. Nilsson en spännande framställning av den västgötska lagstiftningens historia från 1296, då Tyrgils Knutsson grep makten i riksstyrelsen, till omkring 1350, då de fortsatta västgötska problemen medförde väsentliga undantag i Magnus Erikssons allmänna landslag.

RB 70

ELSA TROLLE ÖNNERFORS, Justitia et Prudentia – Rättsbildning genom rättstillämpning: Svea hovrätt och testamentsmålen 1640-1690. 2 uppl. Stockholm 2014. 413 s. Inb.

Ordet ”testamente” förekom för första gången i svenska sammanhang vid mitten av 1100-talet. Under medeltiden användes testamenten huvudsakligen för gåvor till kyrkan, men under 1600-talet förändrades tillämpningen. Upprättandet av ett testamente blev istället, på samma sätt som idag, en möjlighet för den enskilde att själv bestämma över fördelningen av den egna egendomen vid ett framtida arvskifte. Användningen av testamenten ökade kraftigt i Sverige under andra hälften av 1600-talet. Det var framför allt adeln som använde institutet som en rättslig strategi för att hålla samman förmögenheten inom familjen. Ett problem i sammanhanget var dock att testamentsinstitutet var föga reglerat i de medeltida lagarna. Detta, i kombination med en markant ökning av testamentsmål, medförde stora problem för rättsväsendet under stormaktstiden. Hur gick domstolarna till väga för att lösa de uppkomna tvisterna och fylla luckorna i de gamla knapphändigt skrivna lagarna? I föreliggande avhandling undersöker författaren hur Svea hovrätt, den äldsta av de svenska hovrätterna, hanterade testamentstvister under perioden 1640-1690. I fokus för undersökningen, som huvudsakligen bygger på källmaterial från hovrättens dömande verksamhet, står hovrättens rättsbildande funktion. Vilka rättskällor och vilka rättsliga argument använde sig rättens ledamöter och de rättssökande parterna av för att motivera rätten att testamentera, trots avsaknaden av lagar på området? Elsa Trolle Önnerfors är verksam som forskare och lärare vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet. Boken är en reviderad version av hennes doktorsavhandling från 2010.

RB 71

MARTIN SUNNQVIST, Konstitutionellt kritiskt dömande – Förändringar av nordiska domares attityder under två sekel. 2 uppl. Stockholm 2014. 1163 s. Inb.

Under senare år har de högsta domstolarna i Norden i ett antal uppmärksammade avgöranden åsidosatt lagar, som stått i strid med respektive lands grundlag eller med EKMR. En omdebatterad fråga är om domstolarna har gått för långt – eller om de har väntat för länge med att ta på sig denna uppgift. I denna bok sätts de nordiska domarnas uppgift att kritiskt granska lagars förenlighet med konstitutionella normer in i sitt historiska sammanhang. Med hjälp av en komparativ rättshistorisk metod analyseras domstolarnas förhållande till de andra båda statsmakterna och grundlagarnas förhållande till lagar och andra typer av normer. Analysen tar sin utgångspunkt i de konstitutionella förändringar som ägde rum i Norden år 1809, 1814 och 1849. Domarnas uppgift att granska att lagar och andra föreskrifter stämmer med konstitutionella normer sammanfattas under begreppet konstitutionellt kritiskt dömande. I fokus står hur domarnas attityder till denna uppgift har förändrats under de senaste två århundradena. De argument som nu stödjer ett konstitutionellt kritiskt dömande har förts fram i den rättsliga diskussionen i alla de nordiska länderna sedan tidigt 1800-tal. Argumentens genomslag har dock varierat stort mellan de olika länderna och mellan olika tidsperioder. När nu konstitutionella normer inte tolkas bara av den nationella lagstiftaren utan även av internationella organ, har domarna kommit i en ny position: Det är i domstolarna som de konstitutionella normerna förverkligas och ges sitt konkreta innehåll. Martin Sunnqvist är hovrättsassessor i Hovrätten över Skåne och Blekinge och jur. dr. i rättshistoria vid Lunds universitet. Detta är hans doktorsavhandling.

RB 72

FREDRIK CHARPENTIER LJUNGQVIST, Lagfäst Kungamakt under Högmedeltiden – En komparativ internnordisk studie. Stockholm 2016. 640 s. Inb.

Denna bok behandlar lagregleringen av den expanderande kungamakten i det högmedeltida Danmark, Norge och Sverige ur ett komparativt perspektiv. Utifrån bevarat lagmaterial undersöks utvecklingen av kungamaktens rättsliga och militära befogenheter och funktioner i relation till tingsmenigheternas och kyrkans förändrade maktställning. Dessa statsrättsliga frågeställningar, som ägnats förhållandevis litet intresse under senare år, blir belysta utifrån den numera omfattande internationella forskningen om den medeltida statsbildningsprocessen i Europa. Såväl danskt, norskt som svenskt lagmaterial ger uttryck för en påtaglig ökning av samhälleliga funktioner underställda en allt starkare kungamakt. Likväl framträder samtidigt betydande internordiska skillnader avseende såväl omfattningen av, som formerna för, den kungliga maktutövningen. Den lagreglerade kungamakten var, i de flesta avseenden, starkast och tidigast utvecklad i Norge och svagast och senast utvecklad i Sverige. Studien visar att den allt mer centraliserade och institutionaliserade kungliga maktutövningen, som präglades av en ökad ensamrätt till bruket av legitimt våld, kan betraktas som uttryck för en pågående statsbildningsprocess. Lagregleringen av rättslig makt framstår som avsevärt viktigare för denna utveckling än regleringen av militär eller fiskal makt. Ett annat viktigt resultat är att kunglig exekutiv makt först uppträdde efter etableringen av dömande, och i många avseenden även lagstiftande, kunglig makt.