II. Rättshistoriska studier

rs0

Rättshistoriska studier är tänkt som ett forum för publicering av rättshistoriska samlingsvolymer. Vid sidan av ett antal festskrifter domineras serien av uppsatssamlingar, som kommit till i samband med rättshistoriska konferenser och seminarier anordnade av institutet.

RS 1-25 köps via Rönnells antikvariat.

RS 26- köps via Jure bokhandel.

 

 

RS 1

1951 X + 348 s.

STURE PETRÉN, Lagläsarna. Ett bidrag till det svenska domstolsväsendets historia.

BO PALMGREN, David Nehrman Ehrenstråles bibliotek.

NILS EDLING, En domares vedermödor på 1600- talet. Ett belysande dokument.

RAGNAR HEMMER, Hälsingelagens upplysningar om järnbörden.

RAGNAR HEMMER, Ett bårprov i Skåne år 1706.

GERHARD HAFSTRÖM, ”Hamarskipt”.

GERHARD HAFSTRÖM, Vängåvan.

FOLKE DOVRING, ”Mark karlgill”. Ett bidrag till det fornsvenska bötessystemets historia.

EUGÉNE EKVALL, Johan Stiernhööks tidigare utkast till den yttre laghistorien. En jämförelse mellan olikheter i utkastet och den slutliga redaktionen.

KURT GRÖNFORS, Ur det svenska militära rättegångsväsendets historia.

Litteratur: STURE PETRÉN, Anmälan av Upplands lagmansdombok 1581 och 1586 jämte inledning, förklaringar och register utgiven genom Nils Edling och Olof Svenonius.

FOLKE DOVRING, Anmälan av Gerhard Hafström, Ledung och marklandsinledning.

GUSTAF UTTERSTRÖM, Anmälan av Sten Carlsson. Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700-1865 samt Sten Carlsson. Svensk ståndscirkulation 1680-1950.

HILLEVI VRETBLAD, Nordisk rättshistorisk litteratur 1941-1949.

RS 2

1957 LVI + 360 s.

STURE PETRÉN, Gustav Olin in memoriam.

GERHARD HAFSTRÖM, Ivar Sjögren. Minnesord.

GERHARD HAFSTRÖM, Sven Tunberg. Minnesord.

ERIK ANNERS, Götalagarnas lekarerätt en keltisk influens.

RAGNAR HEMMER, Om vådaverkan i den svenska landskapsrätten.

AXEL NELSON, Inledning till studiet av Hälsingelagen och dess texthistoria enligt cod. Ups. b 49.

LARS BERGQUIST, Om de svenska borgrätternas uppkomst.

BROR KARLSSON, Regementsformen för Västergötland 1540.

PATRIK ENCKELL, Domböcker för Savolax 1559 och 1561- 65.

LIZZIE CARLSSON, ”Handsken är kastad”. Tvekamp och rättssymbolik.

JAN ERIC ALMQUIST, Johan Stiernhöök, vår förste rättshistoriker.

INGVAR ZACHRISSON, Tingsskötning enligt Östra härads domböcker för åren 1620-1680.

BENGT RYDELIUS, Prästeståndets lika gifto- och arvsrätt.

NILS EDLING, Om tillkomsten av utlåtandena från Göta hovrätt och Östergötland över Lagkommissionens förslag till giftermåls och ärvdabalk 1690. Ur otryckta källor.

Nordisk rättshistorisk litteratur 1950-1955.

RS 3

1969 312 s.

Åke Holmbäck på 80-årsdagen den 16 april 1969.

HILBERT ANDERSSON, Agrara måttsenheter i det medeltida Danmark.

BO RUTHSTRÖM, Fsv. ”Land” i Äldre Västgötalagens Urbotamål 2.

SIGFRID SJÖBERG, Om tingstider under landskapslagarnas och landslagarnas tid före 1614.

RAGNAR HEMMER, Fridlysning mellan tvistande parter enligt Magnus Erikssons stadslag Rådstugubalken 14:1.

JAN-ERIC ALMQUIST, Domstolsorganisationen på landsbygden i Västergötland under Konung Gustaf I:s senare regeringstid. Jämte en källinventering.

GUNNEL HEDBERG, Bårprövningen i Sverige.

STURE PETRÉN, Tal vid Svea hovrätts 350 årsjubileum den 2 december 1964.

PER EDVIN WALLÉN, Reminiscenser av processen mot den döde i 1600 talets rättspraxis.

STIG JÄGERSKIÖLD, Om makars inbördes testamenten. Anteckningar om reception och rättsbildning kring ett bortglömt prejudikat.

KJELL Å. MODÉER, ”Schwedisches Kriegsgericht in Stralsund”. Några anteckningar i anledning av ett arkivfynd.

IVAR NYLANDER, Om den Stora Lagkommissionen och dess verksamhet 1736-1784.

MARIE HAFSTRÖM, Om Straff och Straff-Anstalter den s.k. Gula boken. En undersökning om tillkomsten av en betydande fångvårdsskrift.

GÖSTA HASSELBERG, Rättshistoriens dilemma. Bibliografi över professor Holmbäcks skrifter 1914-1968.

RS 4

1974 420 s.

OSCAR BJURLING, Om de två örtuglanden.

SIGFRID SJÖBERG, Studier kring Magnus Erikssons landslag.

GUNNEL HEDBERG, Slå sig för munnen och böta läppagäld.

JAN-ERIC ALMQUIST, Rannsakningen i Västergötland 1574-76 rörande adelskvinnors ofrälse giftermål.

STIG JÄGERSKIÖLD, Johan Stiernhöök och den romerska rätten.

CLAES PETERSON, Generalhypoteket en receptionsrättslig studie.

HANS-HEINRICH VOGEL, Ett svenskt feudum extra curtem i Tyskland. Rättsfrågor kring reduktionen av godset Wellingsbüttel vid Hamburg.

GERHARD HAFSTRÖM,”Må ej främmande språk brukas”.

LENNART GRABE, Den svenska militärrättens utveckling 1683-1798. Några laghistoriska och straffrättsliga huvudlinjer.

KJELL Å. MODÉER, Militär rättegång i Sverige under frihetstidens början.

ROLAND DAHLMAN, 1848 års lag om aktiebolag. Källor och tillkomst.

THOMAS MACDOWALL, Om villkorlig frigivning och villkorlig dom.

TORSTEN BJERKÉN, Anbudets bindande verkan. Om tillkomsten av regeln i avtalslagen.

Litteraturanmälan: KJELL Å. MODÉER, Anm. av Hans Petersson. Morgongåvoinstitutet i Sverige under tiden fram till omkring 1734 års lag.

RS 5

Rättshistoriska studier, tillägnade Gösta Hasselberg vid hans avgång från ämbetet den 30 juni 1976.

1977 X + 400 s.

ERIK ANNERS, Rättshistoria – rättsvetenskap och historievetenskap.

SVANTE BERGSTRÖM, Rättshistorien och civilrätten.

ROBERT BOMAN, Eadem res? Om läran om rättigheters individualisering och dess ursprung.

MAURITZ BÄÄRNHIELM, Sameland och samerätt. Ett aktuellt minoritetsproblem i rättshistorisk belysning.

GERHARD HAFSTRÖM, Jordebok och äganderätt.

GÖRAN INGER, Tillkomsten av 1895 års lag angående vad till fast egendom är att hänföra.

NILS JAREBORG, Johan Gabriel Richerts ”Försök: Om Strafflagarna” (1813).

STIG JÄGERSKIÖLD, Om culpa ansvaret under 1600- och 1700-talen. Några anteckningar om svensk rättspraxis och doktrin.

PER HENRIK LINDBLOM, Kontinuitet och anakronismer. En studie i anslutning till miljöskyddslagens förarbeten.

NILS MATTSSON, Skattepolitiska frågor för en mansålder sedan.

KJELL Å. MODÉER, Den offentlige försvararen. Rättshistoriska studier rörande frågan om rättegångsbiträde åt häktad.

ALVAR NELSON, Ansvar utan skuld? Den straffrättsliga bedömningen av gärningar, företagna under rus.

STIG STRÖMHOLM, Aristoteles och rättvisan.

GÖSTA ÅQVIST, Biarceyiarrettr och bjärköarätt.

RS 6

1979 236 s.

TORSTEN BJERKÉN, Hustruns rätt att låna pengar. Om ett par rättsfall i den gustavianska högsta domstolen.

OSCAR BJURLING, Hafnerna i Halland.

MARGRET INGER, Från privilegiesystem till patent. Patentinstitutets utveckling i Sverige under 1800-talet.

SIGFRID SJÖBERG, De medeltida svenska böterna penningböter eller silverböter.

GÖSTA ÅQVIST, Magnus Erikssons Stadslags tillämpning på skärkarlar och sjöfolk.

GÖRAN INGER, Nordisk rättshistorikerkongress i Uppsala 1977.

OLE FENGER, Den Retshistoriske Forskning i Danmark.

SIGURDUR LINDAHL, Retshistorisk forskning på Island.

GUDMUND SANDVIK, Den rettshistoriske forskningssituasjonen i Norge.

YRJÖ BLOMSTEDT, Rättshistorisk forskning i Finland.

KJELL Å. MODÉER, Rättshistorisk forskning i Sverige.

DITLEV TAMM, Undervisningen i retshistorie i Kobenhavn metode, målsaetning.

SIGURDUR LINDAHL, Undervisning i retshistorie på Island.

GUDMUND SANDVIK, Undervisning i rettshistorie i Norge, særleg Oslo.

SANDNES MONS NYGARD, Undervisning i rettshistorie i Bergen.

HEIKKI YLIKANGAS, Undervisning i rättshistoria i Finland.

GÖSTA HASSELBERG, Undervisning i rättshistoria i Sverige.

RS 7

1982 262 s.

GUNNAR BRAMSTÅNG, 1809 års regeringsform § 16 och de administrativa frihetsberövandena.

STIG JÄGERSKIÖLD, Fiskerätt i Norden.

GÖSTA ÅQVIST, Reflexioner kring Rodenproblemet.

KJELL Å. MODÉER, Högsta domstolen 1789-1989. Ett symposium kring ett rättshistoriskt projekt.

BERNHARD DIESTELKAMP, Die deutsche Reichsgesetzgebung im 19. and 20. Jahrhundert. Probleme and Forschungslage.

GUNTER GUDIAN, Die deutsche Rechtswissenschaft im 19. and 20. Jahrhundert.

WOLFGANG SELLERT, Der Weg zur einheitlichen Rechtspflege in Deutschland. litteraturanmälan:

SVEN ANDERS SÖDERPALM, Karl XI och rådet. Om beslut och arbetsformer i enväldets förvaltning.

Anm. av Anna Britta Lövgren: Handläggning och inflytande. Beredning, föredragning och kontrasignering under Karl XI:s envälde, Lund 1980.

RS 8

1667 års sjölag i ett 300 årigt perspektiv. Ett rättshistoriskt symposium i Göteborg den 16-18 mars 1981.

1984 218 s.

ERIK ANNERS, Lotsens uppgifter och ansvar enligt stormaktstidens svenska sjörätt.

INGER DÜBECK, Om søretsprocessen i Danmark i tiden frem til Sø- og handelsrettens oprettelse.

KURT GRÖNFORS, Sjötransportörens ansvar. Från 1667 års sjölag till Hamburgreglerna.

ALEXANDER ALTES KORTHALS, The development of Dutch law of ocean carriage.

GÖTZ LANDWEHR, Die Hanseatischen Seerechte des 16. and 17. Jahrhunderts.

KJELL Å. MODÉER, Hendrick de Moucherons bokauktionskatalog 1664. Ett rättshistoriskt aktstycke.

JAN SANDSTRÖM, Partrederiet i 1667 års sjölag och idag.

ERLING SELVIG, Begrenset rederansvar. En studie i kilderne till den svenske sjøloven av 1667.

TH DE SMIDT, Niederländisches See Recht von 15. Jahrhundert zum Seerechts Kodifikation 1955.

RS 9

DEN SVENSKA JURIDIKENS UPPBLOMSTRING I 1600-TALETS POLITISKA, KULTURELLA OCH RELIGIÖSA STORMAKTSSAMHÄLLE. Föreläsningar vid ett svenskt finskt rättshistoriskt tvärvetenskapligt symposium i Uppsala 18-20 april 1983.

1984 324 s.

MARGARETA REVERA, 1600 talsbönderna och deras herrar. Om jordägande, skatter och samhällsförändringar i ljuset av nyare forskning.

INGUN MONTGOMERY, ”… enighet i religion och den rätta gudstjänsten är den kraftigaste grundval till ett … varachtigt regemente …”.

NILS RUNEBY, Till frågan om fundamentallagsbegreppets uppkomst i Sverige.

STIG STRÖMHOLM, Grotius och den tidigare naturrätten.

ROLF LINDBORG, Johannes Schefferus och naturrätten.

HEIKKI YLIKANGAS, Kampen mellan naturrätt och romersk rätt i Sverige.

LARS BJÖRNE, Rättssystematiken i den svensk finska juridiska litteraturen på 1600-talet.

ALLAN ELLENIUS, Imago iustitiae. Till rättvisans ikonografi under stormaktstiden.

STIG JÄGERSKIÖLD, Rätt och rättskipning i 1600-talets Sverige.

MARTTI PARVIO, Den svenska kyrkorätten under 1600-talet.

YRJÖ BLOMSTEDT, 1600-talet juridik i Finland. Reflexioner kring käll- och forskningsläget.

BO H. LINDBERG, Brott och straff enligt more geometrico. Ett kristet aristoteliskt krav.

GÖRAN INGER, Studier rörande den svenska processrättens utveckling under 1600-talet. Arbetsrapport från pågående forskning.

RS 10

RÄTTSHISTORISKA PERSPEKTIV. En bukett uppsatser från fem decennier. Festskrift tillägnad Gerhard Hafström på hans 80 årsdag.

1984 XII + 244 s.

KJELL Å. MODÉER, Gerhard Hafström 80 år.

GERHARD HAFSTRÖM, Rättshistoriska perspektiv. En bukett uppsatser från fem decennier: Äldre Västgötalagens ”landamæri”; Justitiekanslern och Fersenska mordet; Skafthållning; Tomt är tegs moder; Hatt och huva; Rætlösa; Från fästning med fastar till trolovning ”annorledes”; Dulgadråp och danaarv; Tiohäradslagen och Värendsrätten; Rättshistoriska perspektiv; Skattefjällsdomen. En rättshistorisk kommentar.

SIGNE CARLSSON, Professor Gerhard Hafströms skrifter. En bibliografi.

RS 11

1985 228 s.

BIRGER BERGH, Stiernhielm som latinpoet. Med inledning av Stig Jägerskiöld.

GUNNAR BRAMSTÅNG, Kvinnlig tronföljd en tillbakablick utifrån vår nuvarande successionsordning.

OLE FENGER, Selvmord i kultur- og retshistorisk belysning.

STIG JØRGENSEN, Erstatningsrettens udvikling.

JAN LIEDGREN, Alsnö stadgas språk och datering.

ELSA SJÖHOLM, Rättslösa. Ett testfall till projektet ”De svenska medeltidslagarna som historiska källor”.

KLAS ÅMARK, Lagstiftning som reformverksamhet. En historiografisk analys av den moderna straffrättens historia.

GÖSTA ÅQVIST, Till den svenska regalrättens historia.

RS 12

SAMUEL VON PUFENDORF 1632-1982. Ett symposium i Lund den 15-16 januari 1982.

1986 XVI + 172 s.

KJELL Å. MODÉER, Samuel von Pufendorf 1632-1982.

HANS THIEME, Pufendorf und unsere Zeit.

HORST DENZER, Samuel Pufendorfs Naturrecht im Wissenschaftssystem seiner Zeit.

NOTKER HAMMERSTEIN, Zum Fortwirken von Pufendorfs Naturrechtslehre an den Universitäten des Heiligen Römisches Reiches Deutscher Nation während des 18. Jahrhunderts.

LARS NILÉHN, On the Use of Natural Law. Samuel von Pufendorf as Royal Swedish State Historian.

BO LINDBERG, The Doctrine of Natural Law in 17th Century Sweden.

DITLEV TAMM, Pufendorf und Dänemark.

LARS BJÖRNE, Pufendorf und Finnland.

TH. DE SMIDT, Pufendorf und Leiden.

ALFRED DUFOUR, Pufendors Ausstrahlung im französischen und im angloamerikanischen Kulturraum.

THOMAS MAUTNER, Pufendorf and 18th Century Scottish Pilosophy.

ALEKSANDER PECZENIK, Pufendorf, Karl Olivecrona und die Gegenwart.

GÖRAN LANTZ, Krig som bestraffning.

FRIEDRICH LACHMAYER, Zum aktuellen Stellenwert der Lehre von den ”entia moralia”.

KJELL Å. MODÉER, ”Ista Pufendorfi facies”. Ett bidrag till Samuel von Pufendorf i bildkonsten.

RS 13

HÄXORNAS EUROPA 1400-1700. Historiska och antropologiska studier.

1987 392 s.

INLEDNING av Bengt Ankarloo & Gustav Henningsen.

Del 1: Juristerna och teologerna

JULIO CARO BAROJA, De katolska demonologerna.

STUART CLARK, De protestantiska demonologerna.

JOHN TEDESCHI, Inkvisitionen och häxorna.

Del 2: Det europeiska häxväsendets ursprung

CARLO GINZBURG, Sabbatens natur.

ROBERT MUCHEMBLED, Satansmyter och kulturella realiteter.

ROBERT ROWLAND, Natthäxor och vardagshäxor.

GUSTAV HENNINGSEN, Sicilien: ett arkaiskt mönster för sabbaten.

Del 3: Förföljelserna i Skandinavien och andra europeiska periferier.

GABOR KLANICZAY, Ungern: häxtron och det schamanistiska substratet.

MAIA MADAR, Estland I: varulvar och giftblandare.

JUHAN KAHK, Estland II: kavallerichock mot folktron.

BENGT ANKARLOO, Sverige: det stora oväsendet 1668-1676.

ANTERO HEIKKINEN & TIMO KERVINEN, Finland: den manliga dominansen.

JENS CHR. JOHANSEN, V. Danmark: anklagelserna sociologi.

HANS EYVIND NAESS, Norge: den kriminologiska kontexten.

KIRSTEN HASTRUF, Island: trollkarlar och hedendom.

FRANCISCO BETHENCOURT, Portugal: en försiktig Inkvisition.

Del 4: Sammanfattningar

WILLIAM E. MONTER, Skandinaviens häxväsen i ett engelsk amerikanskt perspektiv.

PETER BURKE, Det komparativa studiet av Europas häxväsende.

RS 14

1988 186 s.

KJELL KUMLIEN, Stadslag, statsmakt och tyskar i senmedeltidens Stockholm några problem.

INGER DÜBECK, De nordiske lovbeger 1683, 1687 og 1734.

DAG LINDSTRÖM, Våld, förtal och förlikningar i Stockholm 1475-1625.

PER AXEL WIKTORSSON, Ett bidrag till kännedomen om landslagens ikraftträdande.

PER AXEL WIKTORSSON, Beteckningar för lag i diplom.

APPENDIX: Omnämnanden av lagar i svenska diplom fram till 1/7 1368.

RS 15

RECHTGESCHICHTE UND THEORETISCHE DIMENSION. Forschungsbeiträge eines rechtshistorischen Seminars in Stockholm im November 1986.

1990 170 s.

LARS BJÖRNE, Die Rezeption deutscher Rechtssysteme in der nordischen Rechtswissenschaft als Forschungsproblem Einige Fragestelleungen.

GERHARD DILCHER, Zur Rolle des Rechts bei stadtbürgerlichen Gruppenbildungen im Mittelalter.

PAOLO GROSSI, Das Eigentum und die Eigentümer in der Werkstatt des Rechtshistorikers.

BO H. LINDBERG, Einige Gesichtspunkte zum Einfluss des Gebots der christlichen Nächstenliebe auf das Strafrecht des 17. and 18. Jahrhunderts in Alteuropa.

ROLF NYGREN, Die Veränderung des Rechts und ihre sozial- geschichtliche Voraussetzung.

OTTO GERHARD OEXLE, Von Nietzsche zu Max Weber: Wertproblem and Objektivitätsforderung der Wissenschaft im Zeichen des Historismus.

CLAES PETERSON, Rechtsgeschichte als akademische Disziplin in Schweden: Universitätspolitische und wissenschaftstheoretische Reflexionen.

JOHANNES- MICHAEL SCHOLZ, Rechtshistorie als historische Kultursoziologie.

REINER SCHULZE, Der Zugang zum Recht fremder Kulturen: Germanistik und Rechtsethnologie.

RS 16

HÖGSTA DOMSMAKTEN I SVERIGE UNDER 200 ÅR. Del 1. Föreläsningar vid ett internationellt symposium 16-18 maj 1989 med anledning av Högsta domstolens 200-årsjubileum.

1990 XVI + 290 s.

I . HÖGSTA DOMSTOLEN 200 ÅR

OLLE HÖGLUND, Invigningstal den 16 maj 1989 i Högsta domstolen.

MICHAEL METCALF, Det politiska spelet kring Högsta domstolens tillkomst.

II. HÖGSTA DOMSMAKTEN UNDER L’ANCIEN RÉGIME

BERNHARD DIESTELKAMP, Die höchste Gerichtsbarkeit in England, Frankreich and Deutschland zwischen Absolutismus and Aufklärung.

JAMES OLDHAM, The Royal Courts of England in 1789.

MONS SANDNES NYGARD, Den høgste domsmakt i dei nordiske land under gamle veldet (L’ancien regime).

III. HÖGSTA DOMSMAKTEN UNDER DEN BORGERLIGA REVOLUTIONEN 1789-1850

MICHAEL STOLLEIS, Verfassungsideale der Bürgerlichen Revolution.

MAEVA MARCUS, Judicial Power under the Constitution.

EIVIND SMITH, Den høyeste domsmakt 1 nordisk statsrett i forste halvdel av det nittende århundre.

STEN CARLSSON, 1809 års regeringsform.

IV. HÖGSTA DOMSMAKTEN UNDER DEN LIBERALA RÄTTSSTATEN 1850-1920

STIG STRÖMHOLM, Efterklang, kris och genombrott. Det intellektuella klimatet i Sverige 1850-1920.

DITLEV TAMM, Danmarks Højesteret under den liberale retsstat 1850-1920.

RUNE SLAGSTAD, Den norske Høyesteretts prøvingsrett i perioden 1850-1920.

LARS BJÖRNE, Senatens justitiedepartement Högsta domsmakten i Finland 1809-1918.

ALVAR NELSON, Högsta domstolen och straffrätten under den liberala rättsstaten.

GÖRAN INGER, Högsta domstolen och den fria bevisprövningen.

V. HÖGSTA DOMSMAKTEN I VÄLFÄRDSSTATEN 1920-1989

PER OLOF EKELÖF, Högsta domstolen och den juridiska doktrinen.

LOTTA WESTERHÄLL, Högsta domsmakten ur socialrättsligt perspektiv.

SVEN HUGO RYMAN, Högsta domsmakten ur arbetsrättsligt perspektiv.

BERTIL BENGTSSON, Ändringsdispens och prejudikatdispens.

RS 17

HÖGSTA DOMSMAKTEN I SVERIGE UNDER 200 ÅR. Del 2. Högsta domstolen och civilrätten.

1990 XII + 233 s.

AXEL ADLERCREUTZ, Avtalsrättens framväxt i Högsta domstolens praxis.

ULF BERNITZ, Högsta domstolen och immaterialrätten.

KURT GRÖNFORS, Högsta domstolen och institutet ställningsfullmakt.

JAN HELLNER, Högsta domstolen och avtalsrätten 1920-1989.

RS 18

1992 VIII + 144 s.

HANNS v. HOFER, Frihetsstraffens genombrott i Sverige. Försök till systematisk analys.

HENRIK STEVNSBORG, Danske Lovs 5- 7- 4 og 5- 8- 12. Vindikation eller eksstinktion?

BIRGITTA FRITZ & EVA ODELMAN, Svensk falkexport till Egypten på medeltiden. Studier kring en affärshandling från 1345 i Barcelona.

MAGNUS SCHULTZBERG, Bot och straff. En studie av uppenbar skrift och kyrkoplikt i svensk rätt från reformationen intill år 1855.

RS 19

JURISTISCHE THEORIEBILDUNG UND RECHTLICHE EINHEIT. Beiträge zu einem rechtshistorischen Seminar in Stockholm im September 1992.

1993 X + 240 s.

WILHELM BRAUNEDER, Faktoren der Privatrechtsvereinheitlichungen um 1800 and um 1900.

PAOLO CAPPELLINI, Wer hat Angst vor’m Dogma? Kurze Bemarkungen über Sinn and Wandel des Verhältnisses zwischen Rechtstheorie und sog. Dogmengeschichte.

BARTOLOMÉ CLAVERO, Nativism and Transnationalism. Spanish Law after the Civil Code.

PAOLO GROSSI, Juristischer Absolutismus und Privatrecht im 19. Jahrhundert.

ANTÓNIO MANUEL HESPANHA, Pré-compréhension et savoir historique. La crise du modèle étatiste et les nouveaux contours de l’histoire du pouvoir.

PETER LANDAU, Die Rechtsquellenlehre in der deutschen Rechtswissenschaft des 19. Jahrhunderts.

KJELL Å. MODÉER, Jherings Rechtsdenken als Herausforderung für die skandinavische Jurisprudenz.

HEINZ MOHNHAUPT, Rechtseinheit durch Rechtsprechung? Zu Theorie und Praxis gerichtlicher Regelbildung im 19. Jahrhundert in Deutschland.

CLAES PETERSON, Der Naturrechtslehrer als Weltbürger des Rechts. Rechtseinheit durch Naturrecht?

JAN RAMBERG, Methodological Changes in International Trade Law.

MARIE SANDSTRÖM, Das römische Recht von ratio scripta zu ”Muster” and ”Vorbild”.

JAN SCHRÖDER, Die Einteilung des Rechts in öffentliches Recht and Privatrecht. Eine naturrechtliche Theoriebildung?

REINER SCHULZE, Allgemeine Rechtsgrundsätze und Entwicklung des Europäischen Privatrechts.

HANS-HEINRICH VOGEL, Deutsche Begriffsjurisprudenz and Kodifikationssprache aus schwedischer Sicht.

RS 20

JOHAN OLOFSSON STIERNHÖÖK, Biografi och studier 1596-1996.

1996 104 s.

Biografi

JERK WERKMÄSTER, Johan Olofsson Dalkarls levnad. Målningar i Rättviks kommunhus (1970).

GÖRAN INGER, Johan Olofsson Stiernhöök (1996).

Studier

GÖRAN INGER, Såsom i en spegel: några reflektioner kring Johan Stiernhööks arbete.

PIA LETTO VANAMO, Johan Stiernhöök en europeisk eller en svensk jurist?

ROLF NYGREN, Gammal rätt och ny makt. Rättspolitiska perspektiv på Johan Stiernhöök.

ALVAR NELSON, ”Vive fit vivas” Några otidsenliga reflektioner kring Stiernhöök.

KJELL Å. MODÉER, Historia, juridik och politik. En skiss till en vetenskapshistorisk Stiernhöök biografi.

RS 21

HISTORY AND EUROPEAN PRIVATE LAW. Development of Common Methods and Principles.

1997 XI + 263 s

FOREWORD

Oratio inaugurationis conventus

PAOLO CAPPELINI, Der ”Individualismus” gegen das Individuum. Vorläufige Gedanken über die (fragliche) Stelle des Individuums in den internationalen Rechtsverhältnissen, sowie im völkerrechtlichen Rechtsdenken.

WILLIAM W. FISHER, The Application to Legal History of the Methodologies of Intellectual History.

CARL JOSEFSSON, Die Integration des Privatrechts in der Europäischen Gemeinschaft vor dem Hintergrund der Rechtsauffassung Savignys.

KJELL Å. MODÉER, Theorie and Praxis. Geschichte als rechtspolitisches Argument. Ein Beitrag zur Verwissenschaftlichung der Rechtsanwendung.

CLAES PETERSON, Zwischen statischen Rechtskategorien and historisch veränderlichem positiven Recht: das naturrechtliche Dilemma.

CARLOS PETIT, From Paris to the Hague. Edouard Lambert and Droit Commun Legislatif.

GEOFFREY SAMUEL, Confronting the Historical and Epistemological Obstacles to Harmonisation.

MARIE SANDSTRÖM, Das Europarecht – von der politischen Vision zum rechtswissenschaftlichen Alptraum?

JAN SCHRÖDER, Zur Methodenlehre im europäischen Privatrecht des 16. Jahrhunderts.

REINER SCHULZE, Vom Beitrag der Rechtsgeschichte zu einer europäischen Privatrechtswissenschaft.

DAVID SUGARMAN, In the Spirit of Weber: Law, Modernity and ”the Peculiarities of the English”.

RS 22

RÄTTSHISTORIA I FÖRÄNDRING. Olinska Stiftelsen 50 år. Ett internationellt Symposium i Stockholm, den 19-21 november 1997.

2002 331 s.

Den 19 november 1947 undertecknade hovrättsrådet Gustav Olin och hans maka Carin den urkund som grundlade tillblivelsen av Stiftelsen Institutet för Rättshistorisk Forskning. Stiftelsens syfte var att på olika sätt gagna svensk rättshistorisk forskning. Under sin nu mer än femtioåriga existens har stiftelsen utvecklats till en viktig motor i den rättshistoriska forskningen i Sverige, något som särskilt omvittnas av stiftelsens omfattande publikationsverksamhet. I samband med att stiftelsen firade sitt femtioårsjubileum i november 1997 anordnades en internationell konferens i Stockholm med deltagare från Sverige, USA, England, Spanien, Italien, Frankrike, Tyskland, Norge, Danmark, Island, Finland, Estland, Polen, Nederländerna, Österrike och Belgien. Konferensens tema var att i ett internationellt perspektiv belysa rättshistorieämnets utveckling och nuvarande ställning i forskning och utbildning.

I.INLEDNING

MAGNUS SJÖBERG, Olinska stiftelsen jubilerar. Hälsningsanförande.

MAURITZ BÄÄRNHIELM, En stiftelse blir till. Olinska stiftelsen 50 år

JOHAN HIRSCHFELDT, Svea hovrätt inför sitt 400-årsjubileum – planer till en domstolshistorik.

II. DEN PEDAGOGISKA UTMANINGEN: RÄTTSHISTORIEÄMNET I JURISTUTBILDNINGEN

KJELL Å MODÉER, Rättshistoria och rättskultur i juristutbildningen. Svensk rättshistoria i ett 50-årigt perspektiv.

CLAES PETERSON, ”Genom rättshistorien, utöver rättshistorien”. Ett inlägg om rättshistorieämnets uppgift i juristutbildningen.

ROLF NYGREN, Rättshistoria och samhällsförändring. Ett pedagogiskt perspektiv.

ALEKSANDER PECZENIK, Diskussionsinlägg.

III. RÄTTSHISTORIA I TEORI OCH PRAXIS

ERLAND ASPELIN, Rättshistoria i teori och praxis. Från domarens horisont.

BERTIL BENGTSSON, Rättshistorieämnet och fastighetsrätten.

PER OLE TRÄSKMAN, Vad kan vi återbruka i kriminalvetenskaperna av svunna tiders straffrätt? En granskning av den rättshistoriska forskningen och den moderna kriminalvetenskapen.

PETER WESTBERG, Rättshistoria ett marginaliserat ämne? Några synpunkter på juristutbildningen och ämnet rättshistoria.

MAURITZ BÄÄRNHIELM, Diskussionsinlägg.

IV. RÄTTSHISTORIA OCH NORDISK RÄTTSGEMENSKAP

DITLEV TAMM, Retshistorie og nordisk retsfællesskab.

LARS BJÖRNE, Rättshistorisk forskning och undervisning i Finland under efterkrigstiden.

SIGURDUR LÍNDAL, Kan den islandske rettshistorie kaste lys over nordiske rettsidéer og rettsfellesskap?

SIGURDUR LÍNDAL, Studie og forskning i islandsk rettshistorie.

DAG MICHALSEN, Norsk rettshistorisk forskning de siste tiårene – en oversikt.

V. DIVERSITY AND UNITY: SWEDISH LEGAL HISTORY IN AN INTERNATIONAL CONTEXT

MICHAEL STOLLEIS, ”European Legal History. Traditions and Visions”

ROBERT W. GORDON, The Historical Argument in American Legal Culture.

VI. LEGAL HISTORY AS ARGUMENT IN THE UNIFICATION OF EUROPEAN LAW

BERNHARD DIESTELKAMP, ”Jus Commune” Rechtsgeschichte als Argument in der Unifizierung von Europäisches Recht: Ein deutsches Bericht.

DAVID SUGARMAN, Legal History, the Common Law and ”Englishness”.

WILHELM BRAUNEDER, Die rechtshistorische Forschung in Österreich und die Idee eines Europäischen Rechts.

PHILIPPE COCATRE ZILGIEN, ”Ius Commune: Legal History as Argument in the Unification of European Law”. The French Perspective.

CARLOS PETIT, Rechtsgeschichte und Europäisches Recht. Ein Bericht aus Spanien.

DIRK VAN DEN AUWEELE and RANDALL LESAFFER, Education and Research in Roman Law and Legal History in Belgium and the Netherlands.

PAOLO CAPPELLINI, Den ofullbordade självreferensen (‘Selbstreferenz’). Reflektioner om den moderna italienska rättshistoriens sinne och förändring.

VII. LEGAL HISTORY AND HODERNITY: THE ROLE OF LEGAL HISTORY IN RECONSTRUCTING THE POST SOVIET STATES IN THE BALTIC SEA AREA IN THE 1990’S

PEETER JÄRVELAID, Rolle der Rechtsgeschichte bei der Wiederherstellung der Souveränität der baltischen Staaten in der 90-er Jahren.

KAZIMIERZ BARAN, Legal History in Poland: Research and Instruction. Past and Present.

VIII. DINNER SPEECHES ON FRIDAY NOVEMBER 21, 1997

ROBERT FEENSTRA, Congratulation speech.

MAURITZ BÄÄRNHIELM, The Swedish House of Nobility as a Legal History Arena.

RS 23

DIE KODIFIKATION UND DIE JURISTEN. Ein rechtshistorisches Seminar in Stockholm 2. bis 4. Mai 2003

2008 267 s.

Behrends, Okko Hendrik.

RS 24

RUNDVANDRINGAR I SVEA HOVRÄTTS BYGGNADER

2009 221 s.

Sture Holmbergh

RS 25

RECHTSWISSENSCHAFT ALS JURISTISCHE DOKTRIN. Ein Rechtshistorisches Seminar in Stockholm 29. bis 30. Mai 2009

2011 346 s.

Redaktion: Claes Peterson

 

Foto 2016-01-26 09 04 57

RS 26

THE SVEA COURT OF APPEAL IN THE EARLY MODERN PERIOD: HISTORICAL REINTERPRETATIONS AND NEW PERSPECTIVES. Ed. Mia Korpiola.

The Svea Court of Appeal, founded in Stockholm in 1614, represented a new type of a superior royal tribunal in early modern Sweden. While the first century of the Court has merited scholarly attention before this, fresh insights have been gained by asking new questions, using comparative methods and rereading the sources. This volume contains ten essays and a concluding chapter. They shed new light on the Svea Court of Appeal making law, personifying justice and forming part of the Power structures of Sweden. The essays also highlight the legal actors: king, judges, litigants and magistrates of Stockholm. The volume reinterprets the founding and role of the Court as well as it provides new perspectives on its activity.

Mia Korpiola: General Background: From Judicial Crisis to Judicial Revolution through the Svea Court of Appeal?

Mia Korpiola: A Safe Haven in the Shadow of War? The founding and the raison d’être of the New Court, Based on its Early Activity.

Marko Lamberg: The Tale of Two Courts in One Town: The Relationship between the Stockholm Town Court and the Svea Court of Appeal 1614-1624.

Anu Lahtinen: Prolonged Noble Property Disputes in the Svea Court of Appeal: Case Studies from the Early Years.

Elsa Trolle Önnerfors: Suum Cuique Tribuere – Give to Each His Own: Court Cases Involving Swedish Nobility in the Svea Court of Appeal 1650-1690.

Per Nilsén: Slandering the King and His Councillors: The Svea Court of Appeal and Judicial Practice 1614-1700.

Heikki Pihlajamäki: The Court of Appeal as Legal Transfer: The Svea and Dorpat Courts Compared.

Jussi Sallila: Entangled in Insolvency: The Svea Court of Appeal and the Making of Bankruptcy Law in Late Seventeenth-Century Sweden.

Marianne Vasara-Aaltonen: From Well-travelled ”Jacks-of-all-trades” to Domestic Lawyers: The Educational and Career Backgrounds of Svea Court of Appeal Judges 1614-1809.

Martin Sunnqvist: Insignia of Independence or Subordination? The Iconography of the Seals of the Svea Court of Appeal.

Kjell Å Modéer: Mixed Legal Systems in Early Modern Sweden: Judicial Traditions and Reforms in an Expanding European Great Power – Some Concluding Remarks.

 

RS 27

SUUM CUIQUE TRIBUERE – LEGAL CONTEXTS, JUDICIAL ARCHETYPES AND DEEP-STRUCTURES REGARDING COURTS OF APPEAL AND JUDICIARIES FROM EARLY MODERN TO LATE MODERN EUROPE. Eds. Kjell Å Modéer and Martin Sunnqvist

Comparative legal cultures is today an important field of research for legal historians worldwide. In this volume, prominent legal scholars from several European countries as well as from the United States and Australia contribute not only with chronological surveys but also with interesting field studies to current discourses about courts in Europe from the early modern period of time.

Kjell Å Modéer: Suum Cuique Tribuere. An Introduction

Alain Wijffels: Central and Peripheral Courts: Changing Historical Perspectives

Wolfgang Sellert: Imperial Control of the Aulic Council and the Imperial Chamber Court. Law and Reality

Anja Amend-Traut: How Legal Actions Can End – Alternative Forms of Ending Proceedings Before the Imperial Chamber Court in the seventeenth and eighteenth Century

Jean-Louis Halpérin: The Legacy of the Parliament of Paris in the Longue Durée

Marie Seong-Hak Kim: Michel de L’Hôpital and Christophe de Thou: Two Perceptions of Royal Justice during the French Religious Wars

Wilfrid Prest: The House of Lords as a Court of Appeal in the Seventeenth and Eighteenth Centuries

Maeva Marcus: Hybrid Appellate Courts in the Early Republic

Marju Luts-Sootak: The Swedish Court and Appeal System in the Russian Empire: The Case of Livland in 1710-1889

Per Andersen: Danish Courts of Appeal from Early-Modern to Modern Times

Sören Koch: Courts of Appeal in Norway

Discussion. Intervention by Bernhard Diestelkamp and reply by Heikki Pihlajamäki