III. Rättshistoriska skrifter

RSkr.jpg

Serien Rättshistoriska skrifter är ett nytillskott i institutets publikationsverksamhet. Syftet med den nya serien är bl.a. att skapa ett forum för möten mellan rättshistoriker och företrädare för andra forskningsdiscipliner. Tanken är också att den mer lättillgängliga utformningen av Rättshistoriska skrifter skall stimulera publiceringen av debattinlägg i aktuella ämnen.

RSK 1-10 köps via Rönnells antikvariat.

RSK 1

MELLAN MAKTEN OCH MENIGHETEN

Ämbetsmännen utgjorde en viktig del i statsbildningsprocessen och staten under den tidigmoderna perioden. Men vad gjorde de i sin praktiska verksamhet? Vilken roll hade t. ex. fogdarna, prästerna, landshövdingarna, borgmästarna, domarna och nämnden i den lokala förvaltningen mellan centralmakten och allmogen? Hur löstes konflikter på landsbygden och i städerna och vilken roll spelade förvaltningen i sammanhanget? Vem i sin tur kontrollerade tjänstemännen och hur? Hur gick det till då Jämtland införlivades med Sverige och vilka var landshövdingens åtgärder i samband med integreringen? Hur såg ämbetsmännen på sig själva och hur betraktades de av andra? De är några av de frågor som belyses i denna bok. Mellan makten och menigheten utgår från ett symposium anordnat av det äldrehistoriska seminariet vid institutionen för historiska studier vid Umeå universitet, med temat ”Den tidigmoderna staten, ämbetsmännen och undersåtarna.” Forskare från flera universitet i Sverige och Finland medverkar. 2001, 275 s.

Pia Letto-Vanamo: Tingsgemenskapens rätt. Rättskipning före stabiliseringen av den statliga konfliktlösningen.

Mats Hallenberg: Piskan och moroten – om fogdarnas handel och vandel under tidig vasatid.

Tord Theland: Från Trondheims län till Härnösands hövdingadöme: den svenska centralmaktens integration av Jämtland efter freden i Brämsebro 1645.

Marie Lennersand: Gråkappor på riktigt. Den absoluta staten, kommissionerna och tjänstemännen.

Petri Karonen: Borgmästare mellan staten och stadssamhället. Förvaltnings- och rättskulturer i det svenska rikets städer under stormaktstiden.

Pär Frohnert: Kronan, individen och lokalsamhället -förvaltningen som forum för konflikthantering i Sverige, 1600-1800.

Martin Hårdstedt: De dubbla rollernas problematik. Landshövdingen Pehr Adam Stromberg och krigsansträngningarna i Västerbotten under kriget 1808-09.

Maria Cavallin: En ämbetsmans hederliga leverne: synen på den svenska ämbetsmannen i en pamflettdebatt 1764-65.

Peter Lindström: Prästvalen – en del i majoritetsprincipens etablerande i Sverige under 1700-talet.

Christer Karlsson: Staten och experterna. Kungl. Vetenskapsakademien som sakkunniginstitut under 1700-talet.

RSK 2

ALAN WATSON, Legal History and Common Law for Europe

Alan Watson, Distinguished Research Professor and Ernest P. Rogers Professor at the University of Georgia Law School, is a renowned authority on Roman law, comparative law, legal history, and law and religion. He has published nearly 150 books and articles in these fields. Most notably, Legal Transplants: An Approach to Comparative Law (1974), Society and Legal Change (1977) and The Evolution of Western Private Law (2000). In his current work professor Watson deals with a controversial issue, namely the development towards unification of European private law. This book, however, is different from other studies on a common private law for the European Union as it does not deal directly with the advisability of a common private law code for the whole of the European Union set out in directives from the Community. The aim of this study is rather to underline the importance of ”the lessons that may be learned from legal history for the formation of any new ius commune”. 2001, 181 s.

RSK 3

RÄTTSLIG INTEGRATION OCH PLURALISM.

Med anledning av professor Kjell Å. Modéers sextioårsdag anordnades i Lund i februari 2000 ett rättshistoriskt seminarium för yngre nordiska forskare. Seminariets tema Rättslig integration och pluralism. Nordisk rättskultur i omvandling var mer eller mindre givet med hänsyn till jubilarens egen rättshistoriska intresseinriktning. Kjell Å. Modéer, som disputerade 1975 på en avhandling med titeln Gerichtsbarkeiten der schwedischen Krone im deutschen Reichsterritorium. Voraussetzungen und Aufbau 1630-1657, har i sin forskning ägnat ett stort intresse för integrationsproblematiken inom östersjöområdet med fokus på rättskulturella frågeställningar. I seminariet deltog ett tjugotal rättshistoriker från Sverige, Danmark och Finland. 2001, 216 s.

Henrik Forshamn: ‘Law’ as Historian’s Construct. Or ‘History’ as Lawyer’s Construct. Or, a Study of Legal Theory in Legal History.

Görel Granström: Det är Guds vilja, att man ska leva ifred med sin nästa och älska varandra.

Pernille Ulla Knudsen: Byfogedembedets udvikling i 1700-tallets Danmark.

Mia Korpiola: Fördelningen av domsmakten mellan kyrkan och staten avseende äktenskapsrätt och sexualbrott i Sverige ca 1200-1620.

Toomas Kotkas: Benådningsinstitutionen och den moderna rätten.

Max Lyles: Uppsalaskolans kritik av den ologiska, overkliga och metafysiska rättsvetenskapen.

Per Nilsén: Jacob Wilde, Aristoteles, det besvärliga konungsliga enväldet, oförstående utlänningar och frihetstidens statsrättsdoktrin.

Ann-Christine Petersson Hjelm: Kriminalvetenskapliga inslag i svensk straffverkställighet.

Patrick Reslow: Rättspolitik och judiciell kontroll.

Elsa Trolle Önnerfors: Svenska domstolsbyggnader 1680-2000.

RSK 4

EUROPÄISCHE RECHTSGESCHICHTE UND EUROPÄISCHE INTEGRATION

Med anledning av Dr Heinz Mohnhaupts pensionering som forskare vid Max-Planck-Institut für europäische Rechtsgeschichte i Frankfurt am Main anordnade Institutet för rättshistorisk forskning i september 2000 ett seminarium på temat europeisk rättshistoria, europeisk integration. I seminariet deltog rättshistoriker från Danmark, Sverige och Finland. Föredragen publiceras i form av en hyllningsskrift till Heinz Mohnhaupt. 2002, 216 s.

Heinz Mohnhaupt: Europäische Rechtsgeschichte und europäische Integration. Kulturelle Bedingungen europäischer Rechtseinheit und vergleichende Beobachtungen.

Lars Björne: Nordisches Wirtschaftsrecht.

Inger Dübeck: Vergleichende Betrachtungen über die mittelalterliche Ehegüterrecht im dänischen und nordeuropäischen Familienrecht.

Pia Letto-Vanamo: Rechtsstaat als Kriterium für Europa.

Kjell Å Modéer: Der Verlierer als Sieger? Rechtsgeschichte und Rechtsvergleichung – ein neuer Schulstreit.

Rolf Nygren: Legal Culture and World Value Mapping.

Claes Peterson: Die Uppsala Schule und die Politisierung der Rechtswissenschaft.

Marie Sandström: Axel Hägerström und der Realismus. Ein Beitrag zur Geschichte der Irrtümer.

Ditlev Tamm: Montesquieus ”Geist der Gesetze” und dänische Aufklärung.

RSK 5

ALAN WATSON, Authority of Law; and Law. Eight Lecures.

Alan Watson, Distinguished Research Professor and Ernest P. Rogers Professor at the University of Georgia Law School, is a renowned authority on Roman law, comparative law, legal history, and law and religion. He has published nearly 150 books and articles in these fields. Most notably, Legal Transplants: An Approach to Comparative Law (1974), Society and Legal Change (1977) and The Evolution of Western Private Law (2000). The main theme of his current book is the overwhelming importance of authority for legal development. This necessary search for authority often prevents the rational development of a law fit for the society in which it operates. Even where authority should be least necessary for law making – statute law – legislators call in aid a higher authority than the power of the state. That the law may depend solely on force is denied. Closely associated with the need for authority should be the rationale for the legal rule or institution. And that there is a connection is obvious. It is in the nature of things that this study is primarely historical. Much space is devoted to Roman law, which has been the most admired and most influential secular legal system. Without its use as authority, modern western law would be very different. 2003, 186 s.

RSK 6

JURISTISCHE FAKULTÄTEN UND JURISTENAUSBILDUNG IM OSTSEERAUM.

Rättshistoriker har i allt högre grad kommit att ägna sig åt studiet av de juridiska fakulteterna som inrättningar för förvaltning och utveckling av juridisk kunskap och utbildning av jurister. Såväl i den moderna professionaliseringsforskningen som i forskningen om den idé- och vetenskapshistoriska utvecklingen samt i forskningen om universitetshistorien har forskare under senare år försökt utveckla en lokal, nationell och även europeisk juristkultur. Bland nordiska rättshistoriker har dessa frågor vid upprepade tillfällen diskuterats och vid det första mötet mellan rättshistoriker i östersjöområdet i Salzau 2000 fastställdes som tema för kretsens andra möte De juridiska fakulteterna och juristutbildningen i östersjöområdet. Detta andra möte ägde rum i mars 2002 på Lunds universitet. Merparten av de referat som presenterades vid detta möte publiceras i detta band. Bidragsgivarna kommer från Tyskland, Danmark, Sverige, Norge, Finland, Estland och Ryssland. 2004, 457 s.

RSK 7

HANS HELANDER, ALVAR NELSON, GÖRAN INGER, Johan Stiernhöök i sin samtid.

För att fira 400-årsminnet av Johan Stiernhööks födelse utgav institutet 1996 en minnesskrift med forskningsbidrag under titeln Johan Olofsson Stiernhöök. Biografi och studier 1596-1996. I denna volym, som utgör ytterligare ett bidrag till minnet av Stiernhöök, medverkar tre uppsalaforskare, Hans Helander, Alvar Nelson och Göran Inger. Hans Helander har till svenska översatt och kommenterat en minnesdikt på latin över Stiernhöök, som författats av hans systerson rikshistoriografen Johan Widekindi. Alvar Nelson har kartlagt Johan Stiernhööks och hans hustru Carin Appelboms släkthistoria och sociala miljö. Göran Inger, slutligen, har följt Johan Stiernhöök på hans likfärd och dokumenterat att kvarlevorna slutlign gravsattes i Bro kyrka i Västmanland. De tre bilderna ger var för sig och tillsammans en fyllig bild av Johan Stiernhöök och hans samtid. 2005, 331 s.

Claes Peterson: Förord.

Hans Helander: Widekindis minnesdikt till Johan Stiernhöök.

Hans Helander: Johan Stiernhöök – Egna dikter.

Alvar Nelson: Johan Stiernhöök. Släktled och samtida förhållanden.

Göran Inger: Johan Stiernhöök. Sista vilorummet.

RSK 8

LENNART LUNDMARK, Samernas skatteland.

Lappskattelanden är ett säreget inslag i den svenska fastighetsrättens historia. De är också ett återkommande tema i dagens diskussioner om samernas rätt till land och vatten. Från mitten av 1600-talet till början av 1900-talet var lappbyar i Norr- och Västerbotten indelade i skatteland. Inledningsvis behandlade både häradsrätter och länsmyndigheter lappskattelanden som skattejord. Mot slutet av 1600-talet började länsstyrelsen hävda att de var kronans mark. Häradsrätten motsatte sig detta, men berövades sin domsrätt över lappskattelanden åren kring sekelskiftet 1800. Under 1800-talet betraktades lappskattelanden som upplåtelse av kronojord. I 1886 års renbeteslag stadgades att lappbyarnas områden skulle brukas kollektivt. Trots det fanns lappskattelanden kvar i Västerbotten till 1928. Uppfattningen att lappskattelandens fastighetsrättsliga status genomgick stora förändringar under närmare 300 år. I boken beskrives dessa variationer. Författarens avsikt är att lägga en historisk grund för framtida överväganden angående samernas rätt till renbetesområden och andra naturresurser. 2006, 207 s.

RSK 9

RÄTT, RELIGION OCH POLITIK. Ett rättshistoriskt seminarium tillägnat Magnus Sjöberg.

Magnus Sjöberg, Regeringsrättens förutvarande ordförande, var under åren 1996-2002 ordförande i stiftelsen Institutet för Rättshistorisk Forskning grundat av Gustav och Carin Olin. Som ett uttryck för styrelsens tacksamhet och uppskattning av hans insatser för stiftelsen arrangerades den 24 oktober 2003 i Uppsala ett rättshistoriskt seminarium till hans ära kring temat Rätt, religion och politik. Det högaktuella temat valdes i samråd med Magnus Sjöberg. Han mötte som gotländsk prästson Uppsalaskolan och 1950-talets lärarprofiler, han har genom sina uppgifter i riksdag och regeringskansli med den sociala ingenjörskonstens brett verkande lagstiftning och som hög ämbetsman och domare varit placerad mitt i skärningspunkten mellan juridik och politik. Men han har samtidigt fått uppleva en brytningspunkt med värden under förändring och omprövning. Seminariebidragen i denna vänbok till Magnus Sjöberg försöker fånga något av denna förändring beträffande kunskapssyn, angreppssätt och forskningstematik i rättshistorien. 2008. 158 s.

Johan Hirschfeldt: Förord.

Kjell Å Modéer: Rätt, religion och politik. En vetenskaplig inledning till symposiet.

Claes Peterson: Gud och rättsvetenskapsmannen. Ett tema i rättsvetenskapens historia.

Anders Jarlert: Raslagar och rättsmedvetande – Nürnberglagarnas effekt vid hindersprävningar i Svenska kyrkan 1935-1945.

Martin Sunnqvist: Domareden och dess religiösa inslag.

Kjell Å Modéer: Röda mässan och rättegångsgudstjänsten. Om juristers offentliga möten med religionen.

Svante Nordin: Lundstedt och folkrätten.

Lisbet Christoffersen: Teologiske bidrag til konstruktionen af ret – retsteologi?

RSK 10

LENNART LUNDMARK, LARS RUMAR: Mark och rätt i Sameland. 2008. 234, (1) s.